– Det här är startskottet för vad jag tror kommer bli en lång och uppslitande kamp om presidentämbetet mellan, vad det verkar bli, Trump och Biden, säger SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi, som också är på plats i USA.

Redan innan supertisdagen tyder mycket på att det blir just Joe Biden och Donald Trump som kommer att kandiderat för Demokraterna respektive Republikanerna i presidentvalet den 5 november.

Trumps enda motkandidat, Nikki Haley, har hittills bara gått segrande ur ett enda primärval, valet i Washington DC.

– Med sig fick hon 19 delegater, inte så mycket på totalen, säger SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi.

Joe Biden har vunnit med stor marginal mot sin enda betydande motståndare, Dean Philips. Ett större bekymmer för presidenten är de så kallade obundna röster han fått. Dessa röster kan ses som stöd för partiet, men en blankröst i valet av kandidat.

Röstar på delegater

I primärvalen röstar väljarna på delegater som i sin tur formellt röstar fram en presidentkandidat vid ett partikonvent. Republikanerna håller konvent den 15-18 juli och Demokraterna den 19-22 augusti.

För att lyckas bli presidentkandidat krävs en majoritet av de totalt 2469 delegaterna. Cirka en tredjedel av delegaterna avgörs under supertisdagen den 5 mars, då röstar bland annat de folkrika Colorado och Texas.

Eftersom delstaterna har egna vallagar ser omröstningen olika ut på olika håll men i huvudsak hålls antingen primärval (på engelska primary) eller nomineringsmöten (caucus).

Primärvalen påminner om vanliga lokalval. Vid nomineringsmöten, ibland kallade provval, samlas partimedlemmar lokalt för en form av omröstning.