När Sveriges Natoansökan lämnades in för ett år sedan var de flesta övertygade om att det skulle bli en snabb process. Så blev det inte.
Under året som gått har den svenska Natoprocessen kantats av problem och motgångar. Medan Finland har ratificerats av samtliga Natoländer har varken Turkiet eller Ungern velat godkänna Sveriges Nato-ansökan.
Uppenbart gjorde svenska politiker och förhandlare en grov felbedömning av inte minst Turkiets intentioner. Bara några dagar efter att Sverige lämnat in sin ansökan meddelade president Erdoğan att Turkiet motsatte sig ett svenskt Natomedlemskap. Turkiet har sedan dess pekat på koranbränningar, PKK:s verksamhet i Sverige och krävt att en mängd påstådda terrorister ska lämnas ut. Frågan har också blivit en del av den turkiska valrörelsen.
Från svenskt håll finns förväntningar att ett maktskifte i Turkiet kan gynna Sverige. Oppositionen har signalerat en mer positiv inställning till Sveriges Nato-ansökan. Vad detta betyder i praktiken är dock oklart. Även inom oppositionen finns åsikten att Sveriges hållning till PKK är för mjuk, och att man vill vänta och se hur effektiv nya terrorlagen blir innan det kan bli aktuellt för ett godkännande av Sverige.
Det är alltså inte givet att en seger för oppositionen innebär en snabb ratificering för svensk del.
Tiden rinner ut
I och med att en andra valomgång ska hållas den 28 maj håller tiden dessutom på att rinna ut för ett svenskt medlemskap redan i sommar. Det blir svårt tidsmässigt för ett nytt parlament att under andra hälften av juni månad hinna behandla Sveriges Natoansökan. Därefter går det turkiska parlamentet på ledighet.
Inte heller Ungern har hittills velat godkänna Sveriges Nato-ansökan. Ungern har nära relationer med Turkiet och lär inte ändra sig förrän Turkiet gör det.
Den svenska regeringens förhoppningar om ett Natomedlemskap redan i sommar håller alltså på att grusas. Vissa uttalanden under våren har uppenbart varit ett uttryck för rent önsketänkande och steg för steg har regeringen tvingats skruva ner förväntningarna.
Teoretiskt finns fortfarande en chans för Sverige att bli Natomedlem redan i sommar. De hårda påtryckningarna mot Turkiet och Ungern från inte minst USA kan tala för detta. Det skulle vara ett stort bakslag för Nato och en framgång för Ryssland om Nato inte klarar av denna strategiskt viktiga expansion under ett pågående krig i Europa.
Annars är risken stor att Sverige hamnar i det läge som svenska politiker till varje pris ville undvika när den svenska Natoansökan lämnades in. Att Sverige står utanför Nato medan Finland blivit medlem.
Sverige mer utsatt
Visserligen stärks Sveriges säkerhet av att Finland blivit Natomedlem, men Sverige bedöms samtidigt bli mer utsatt för ryska påverkanskampanjer och, i skarpt läge, även för ryska påtryckningar.
Om en svensk Natoanslutning drar ut på tiden riskerar också det svenska militära samarbetet med Finland att tunnas ut när Finland i stället behöver koncentrera sitt samarbete till Nato.
Men just nu är det i högsta grad oklart när ett svenskt Natomedlemskap kan godkännas – om det trots allt kan ske redan i sommar eller om det dröjer till i höst eller kanske inte förrän nästa år.