Det har länge varit känt att det etniska våldet i Myanmar, före detta Burma, eldades på av innehåll på Facebook. Redan 2018 medgav Facebook att dess plattform använts för att sprida hatisk propaganda i anslutning till folkmordet på och fördrivningen av folkgruppen rohingya, samt att man inte gjort tillräckligt för att stoppa det.
”Intensifierade hatstormen”
I en ny rapport presenteras nu fler detaljer kring detta och enligt Amnesty International bidrog Facebooks algoritmer ”avsevärt” till de övergrepp som begicks i landet.
Dessutom menar Amnesty International att Facebook undvek att agera trots att man visste om att algoritmerna eldade på spridningen av skadligt och fientligt innehåll.
– Under 2017 blev hundratusentals rohingyer dödade, torterade, våldtagna och fördrivna som en del av den etniska rensning som Myanmars säkerhetsstyrkor bedrev. Under månaderna och åren som ledde fram till grymheterna bidrog Facebooks algoritmer till att intensifiera hatstormen mot rohingyafolket, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.
Radikala nationalister
Rapporten lyfter fram hur inlägg från aktörer med koppling till Myanmars militär och radikala buddhistiska nationalister fyllde plattformen med anti-muslimskt innehåll. Bland annat utmålades rohingyafolket som “inkräktare” och det påstods att landet stod inför ett ”muslimskt övertagande”.
Även personer inom militärens direkta ledarskap har delat inlägg med uppmaning om våld och diskriminering.
General Min Aung Hlaing – samme man som 2021 tog makten över landet i en kupp – skrev på sin Facebooksida 2017: “Vi förkunnar öppet att vårt land, helt klart, inte har någon folkgrupp som heter rohingya”.
Rättsprocesser
För närvarande pågår flera rättsprocesser som behandlar Metas (Facebooks ägare) agerande i Myanmar. Bland annat pågår civilrättsliga mål mot företaget i både Storbritannien och USA.
Enligt Amnesty har Meta inte velat svara på några frågor om företagets affärsverksamhet i Myanmar under perioden före 2017 med hänvisning till att man “för närvarande är inblandat i rättsprocesser som rör relaterade ärenden”.
Fakta: Rohingya
- Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Myanmar i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
- Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Myanmar. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
- 2017 tvingades runt 700 000 rohingyer på flykt när Myanmars regering inledde en militäroffensiv i delstaten Rakhine. De flesta av dem befinner sig i dag i flyktingläger i Bangladesh.
