Enligt det internationella avtal som slöts innan återlämnandet av Hongkong till Kina ska Hongkong åtnjuta ”en hög grad av självständighet”.

Då garanterades Hongkong en rad demokratiska fri- och rättigheter. Men enligt Amnesty har andra principer istället fått allt större inflytande i Hongkong de senaste åren, nämligen Kinas nationella säkerhet och suveränitet.

Halv miljon protesterade redan 2003

Inskränkningarna i Hongkongs självständighet började 2003. Hongkongs regering försökte då införa en lag om nationell säkerhet, som enligt Amnesty hade kunnat användas för att begränsa de mänskliga rättigheterna. Den gången protesterade en halv miljoner människor på gatorna i Hongkong, och lagen drogs tillbaka.

Sedan dess beskriver Amnesty att flera fri- och rättigheter begränsats successivt: mötesfriheten, organisationsfriheten och yttrandefriheten. Polisen i Hongkong har till exempel felaktigt stämplat fredliga demonstrationer som olagliga och åtalat deltagare. Politiska organisationer och journalister har trakasserats. Medier självcensurerar på bred front. Vid många tillfällen har poliser enligt Amnesty använt överdrivet våld vid demonstrationer och också underlåtit att ingripa när demonstranter har angripits av motdemonstranter.

Ny politik i Kina

Enligt rapporten är begränsningarna ett resultat av politiskt inflytande från Peking. Den nya politiken beskrivs i ett policydokument från 2014, från centralregeringen i Peking. Där görs en omtolkning av principen som kallas ”Ett land, två system”. Enligt den ska Hongkong ha ett annat samhällssystem än Kina. Men dokumentet från Peking säger att ”ett land” i själva verket är överordnat ”två system”. Det slog till exempel fast att jurister i Hongkong i första hand måste älska sitt land.

Amnesty kritiserar myndigheterna i Hongkong för att använda vaga formuleringar kring nationell säkerhet för att motivera övergrepp på mänskliga rättigheter i Hongkong.