Jair Bolsonaro kör gasen i botten från första dagen, skriver SVT:s Latinamerikakorrespondent Tigran Feiler. Foto: Eraldo Peres/AP/TT

Analys: Bolsonaro kör gasen i botten från början

Publicerad
Analys ·

I dag tillträder exmilitären Jair Bolsonaro som president för världens femte största land. Det är gasen i botten från början.

Ett av de främsta målen är att bekämpa det “marxistiska skräpet” inom skolväsendet, twittrade Brasiliens nästa president på nyårsafton.

Tigran Feiler

Korrespondent, Latinamerika

De flesta experter räknade med att Bolsonaro skulle förändras när han väl vunnit presidentvalet: tona ner den aggressiva retoriken, röra sig mot den politiska mitten och tillsätta etablerade namn på nyckelpositioner i sin regering. Att kampanja är en sak – regera en annan, brukar det heta. Men de gamla vedertagna sanningarna gäller inte längre. Inte heller i Brasilien.

Vad händer med klimatpolitiken?

Bolsonaro vill legalisera vapeninnehav, öppna upp skyddade områden i Amazonas för exploatering, stärka banden till Trumps USA och flytta Brasiliens ambassad i Israel till Jerusalem. Och han har redan avsagt sig Brasiliens värdskap för FN:s klimattoppmöte under 2019.

Omvärlden kommer att hålla ögonen på vad som nu händer med miljöpolitiken i Brasilien som med sin vidsträckta regnskog och enorma jordbrukssektor är ett nyckelland för klimatfrågan.

Många militärer som ministrar – och få kvinnor

Ministerutnämningarna är kanske det som allra tydligast vittnar om att Bolsonaro är fast besluten att fortsätta på den högernationalistiska linje som kännetecknat hela hans politiska karriär. Bolsonaros regering kommer att ha fler militärer som ministrar än under militärstyret efter kuppen 1964.

Mer än hälften av ministrarna saknar erfarenhet från beslutsfattande positioner. Det är den ideologiska övertygelsen som vägt tyngst. Och bara 2 av 22 ministrar är kvinnor.

Tror inte på klimatförändringen

Utrikesministern Ernesto Araújo har sagt att den ekonomiska globaliseringen styrs av kulturmarxister och kallar klimatförändringen för ett påhitt av den globala vänstern. Miljöministern Ricardo Salles har tidigare dömts för att ha ändrat markplanen för ett skyddat miljöområde på ett sätt som gynnat ekonomiska intressen.

Justitieminister blir domaren Sergio Moro som dömt expresidenten Lula da Silva – det främsta hotet mot Bolsonaro i valrörelsen – till fängelse. Utbildningsministern Ricardo Vélez tycker att årsdagen för militärkuppen borde högtidlighållas och vill att traditionella familjevärderingar åter ska råda i skolan.

Damares Alves – en frireligiös pastor som blir minister för kvinno- och familjefrågor samt mänskliga rättigheter – är en känd abortmotståndare och har sagt att det är dags för kyrkan att styra landet.

Oprövade kort vid makten

Brasilien har förändrats i grunden. Och det handlar inte bara om den nationella regeringen. Med Bolsonaros politiska jordbävning sveptes en våg av oprövade namn till maktpositioner på lokal och regional nivå. Ett exempel är Wilson Witzel som valts till guvernör i delstaten Rio de Janeiro. Han vill använda helikopterburna krypskyttar för att slå ut misstänkta brottslingar.

Och i bakgrunden finns Boslonaros söner som själva är politiker och fortsätter att elda på de digitala aktivister som spelade en nyckelroll i höstens valseger.

Så här långt är Bolsonaros strategi populär – 75 procent av befolkningen anser att Brasilien är på väg åt rätt håll enligt en färsk opinionsundersökning. Den politiska inriktningen kommer garanterat att göra Bolsonaros kärntrupper mycket nöjda. Där låter kristna värderingar inom skolväsendet och militära lösningar på brottsligheten som ljuv musik.

Komplicerad relation till Kina

Men Brasilien är ett jätteland med över 200 miljoner invånare och utmaningen blir att behålla stödet från alla de brasilianare som röstat på exmilitären i protest mot de traditionella partierna och med hopp om att Bolsonaros okonventionella metoder ska lösa strukturella problem som korruption och kriminalitet.

Och det finns redan tecken på interna motsättningar i Bolsonaros konservativa koalition. President Bolsonaro och utrikesminister Araújo talar öppet om sin rädsla för att Kina ska ta över Brasilien och att inflytandet måste begränsas. Men en möjlig konflikt med Kina väcker oro hos landets mäktiga jordbrukssektor som har den asiatiska supermakten som sin främsta exportmarknad.

Upp till bevis under 2019

2018 var ett supervalår i Latinamerika med presidentval i sex länder. 2019 blir året då det är upp till bevis för de nyvalda presidenterna. Inte minst i regionens två stormakter Brasilien och Mexiko där polariserande ledare lovar att bryta med det traditionella sättet att bedriva politik och återupprätta sina länders stukade självförtroende efter år av genanta korruptionsskandaler och till synes olösliga våldsspiraler.

Mexiko tog ett steg till vänster med López Obrador – Brasilien ett rejält kliv till höger med Bolsonaro. Hur det går för dessa två politiska projekt kommer att få avgörande betydelse för Latinamerikas riktning under 2020-talet.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.