Donald Trump under sin kritiserade promenad från Vita Huset till St. John's Church i måndags. Foto: Patrick Semansky/TT

Analys: ”Förvånande attacker mot Donald Trump”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

En liten attack. Och en stor. USA:s president Donald Trump fick se inte mindre än två försvarsministrar gå emot honom under tisdagen.

Fouad Youcefi

USA-korrespondent

Först den stora attacken. Den tidigare försvarsministern James Mattis riktade mycket hård kritik mot presidenten. Dels kallade han presidentens agerande i måndags – när en gata framför Vita huset rensades från demonstranter för att president Trump skulle låta sig fotograferas framför en kyrka – för en kränkning av konstitutionen. Dels gick han hårt åt presidentens sätt att leda.

”Donald Trump är den första presidenten under min livstid som inte försöker ena det amerikanska folket – som inte ens låtsas försöka. Istället försöker han splittra oss”, sa Mattis.

Presidentvalet i USA 2020

Svaret: Kritik på Twitter

Det är förvånande att Mattis gör det här utspelet. Generalen har hållit låg profil sedan han lämnade försvarsministerposten för ett och ett halvt år sedan i protest mot presidentens Syrienpolitik. När han fått frågor om presidenten har han hela tiden sagt att han inte avser kommentera presidentens agerande så länge Trump sitter vid makten.

Trump svarade med att kritisera Mattis på Twitter och kalla honom ”världens mest överskattade general”.

Egna försvarsministern gick emot honom

Men om den stora attacken från Mattis var lite förvånande så var den andra, lilla attacken, betydligt mer oväntad. Trumps egen nuvarande försvarsminister Mark Esper gick nämligen också emot presidenten. ”Jag stöder inte ett åberopande av ”The insurrection act”, sa Esper. Det är den lag som president Trump velat använda för att nyttja militären om våldsamheter och plundring fortsatt i samband med demonstrationer runtom i landet.

Många undrar nu om Mark Espers dagar som försvarsminister snart är räknade.

Både Esper och Mattis är respekterade inom det amerikanska försvaret, och deras tyngd i militära frågor är stor. Med deras uttalanden, särskilt Espers, är sannolikheten att Trump genomför militära aktioner under demonstrationerna klart mindre. Detta i en tid då Trump behövt militärens stöd mer än på länge. Under tisdagskvällen backade också presidenten delvis och sa att han visserligen fortfarande var beredd att aktivera militären, men att han inte längre trodde att det skulle behövas.

Går hårt fram med dramatisk retorik

Så, hur resonerade Trump när han upprepade gånger hotade med militär? Jag vet såklart inte. Men för den som följt presidenten en tid så finns ett tydligt mönster som återkommer oavsett det gäller handelskonflikter med Kina, förhandlingar med kongressen eller försöken att stoppa våldsamheterna i samband med George Floyd-protesterna.

Trump går ofta hårt fram med dramatisk retorik, uppseendeväckande inlägg på Twitter och med hårda attacker mot de som attackerar honom. Han kallar Kim Jong-Un för ”rocket man” och hotar med presidentordrar om politikerna är på väg att lägga fram förslag han är emot. Och så hotar han med federal militär om inte våldsamheterna upphör. Därefter backar presidenten inte sällan från de hårda orden. Vid det laget är Trumps motståndare glada över att han backat från sin inledande ståndpunkt.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Presidentvalet i USA 2020

Mer i ämnet