I Milano flockas journalisterna utanför San Raffale-sjukhuset där Silvio Berlusconi i morse avled i sviterna av sin leukemi. Ett berg av blommor ligger redan utanför. Samtidigt förbereds i Villa Arcore, Berlusconis luxuösa hem utanför Milano, det som kallas för ”camera ardente”. Där kommer Silvio Berlusconi att ligga i en glaskista så att folk kan komma och ta ett sista farväl. Ceremonin kommer att vara privat och inte öppen för allmänheten. På onsdag begravs Silvio Berlusconi i Milanos mäktiga domkyrka, i staden som alltid förblev hans hem och högborg och där han växte sig stor.
Internationellt underskattad
I Sverige och utanför Italien generellt har han ibland beskrivits som en pajas och sexist och en person som gjort sig känd för olämpliga komplimanger till kvinnor i EU-parlamentet och rasistiska skämt om bland annat Barack Obama. Det är sant att Silvio Berlusconi stundtals betedde sig djupt olämpligt.
Men den som reducerar honom till en snuskgubbe och clown underskattar grovt maktspelaren Silvio Berlusconi. Även om miljoner italienare aldrig skulle drömt om att vare sig rösta på honom eller bete sig på det viset, är det viktigt att minnas att ännu fler väljare valde honom till premiärminister. Tre gånger om.
I sitt hemland togs hans uttalanden och beteende ofta inte alls emot med chock. Tvärtom ses frispråkighet och en ovilja att vara politiskt korrekt med betydligt mer förlåtande ögon i Italien.
”Närmast oinskränkt makt”
Silvio Berlusconis makt var närmast oinskränkt när han stod på toppen. Han var då Italiens rikaste man, premiärminister och kontrollerade medierna via sitt imperium Mediaset med flera tv-kanaler, tidningar och bokförlag. Och samtidigt, via politiken, även statstelevisionen Rai. Genom Fininvest styrde han storfinansen och som ägare till Milan även den i Italien så viktiga och mäktiga fotbollen.
Hans karisma och förmåga att ta sig fram överallt var allmänt omvittnad. Jag har själv genom jobbet träffat honom flera gånger och sett både hur han charmat folk men också mött den obeveklige, oerhört mäktige mannen bakom den leende fasaden.
Skandalomsusad karriär
Sant är att han såväl ändrat lagar som fattat beslut för egen vinning och att han fått sitt namn fläckat av skandaler kring allt från korruption, mutor, maffiasamröre och sexaffärer. Men han har också byggt ett imperium som började som byggherre med stadsdelen Milano 2, startat privat tv i Italien och ersatt den gamla korrupta politiska makten i landet, när den avslöjades i den enorma mutskandalen Mani Pulite (rena händer) i början av 1990-talet.
1994 tog han över makten med sitt nystartade parti Forza Italia, understödd av många av landets mäktigaste personer. Han vann parlamentsvalet – och Italien skulle aldrig mer bli sig likt. Vad som händer nu med hans parti och imperium återstår att se.
Klart är att få, om någon, person har format dagens Italien mer. På gott eller på ont, det beror på vem man frågar.