I fredags samlades den brittiska regeringen på premiärministerns lantresidens Chequers nordväst om London för att diskutera brexit och försöka samla det djupt splittrade konservativa Torys kring en gemensam linje. Det beskrevs i engelsk press som ett ödesmöte för May, sista chansen att undvika antingen en störtdykning ur EU utan avtal eller en regeringskris.

Nu riskerar hon båda.

Uppror

På mötet godkändes Mays plan, som innebar en något mjukare linje med delvis bibehållna handelsavtal. Men de som känt sig överkörda på mötet hade knutit näven i fickan och nu kom upproret.

Att ha David Davis, en tydlig förespråkare för utträde, som ansvarig minister var en lösning som höll de värsta kritikerna i partiet lugna. När han nu avgått, har Mays legitimitet bland de som tycker att ”brexit ska betyda brexit” minskat rejält.

”Vi behöver en premiärminister som ärligt tror på brexit”, säger en konservativ parlamentsledamot till BBC idag och genast är diskussionerna igång. Kan May överleva den här krisen?

Europeiskt mutter

Samtidigt muttras det i övriga Europa. Hur ska britterna ha det egentligen? Förhoppningen om en ”mjuk” brexit, där stora delar av den gemensamma marknaden behålls, har gjort att tålamodet varit stort med den brittiska senfärdigheten. Men nu börjar det tryta och tidsfristen för att få till ett avtal närmar sig. Ett ”no-deal” brexit, ett stenhårt uttåg utan avtal, ter sig allt mer tänkbart.

Det är uppenbart att May själv inte tror på den linjen. Hon, och många med henne, oroar sig för de drastiska konsekvenser det kan få för brittisk ekonomi. De närmaste dagarnas utveckling är avgörande. May kommer försöka fortsätta sin balansakt. Men linan hon balanserar på är tunnare och mer slak än någonsin.