När justitieminister Sergio Moro under fredagen lämnade in sin avskedsansökan gjorde han det med hårda ord mot Bolsonaro. Justitieministern anklagade presidenten för att ha underminerat polisens oberoende, rättsstatens principer och maktdelningen i landet.
Bakgrunden till konflikten är att Bolsonaro lovat Moro fria händer inom rättsapparaten men sedan ändå avsatt landets polischef – mot justitieministerns vilja. Det var droppen som fick bägaren att rinna över för Moro.
Moro blev en hjälte
Sergio Moro var det brasilianska rättsväsendets superstjärna. När SVT var på plats i Brasilien 2016 under riksrättsprocessen mot den dåvarande presidenten Dilma Rousseff såg vi antikorruptionsdomaren Moros ansikte överallt – på affischer, banderoller och t-tröjor.
Bland en stor del av befolkningen – som var trött på arbetarpartiet PT:s styre – var Moro hjälten som skulle få Brasilien på rätt väg. Sedan gjorde exmilitären Jair Bolsonaro entré på den nationella scenen och surfade på missnöjesvågen hela vägen in i presidentpalatset.
Svår kris för Brasilien
När Bolsonaro utnämnde Moro till justitieminister gav det regeringen en kvalitetsstämpel och ökat förtroende bland mittenväljare som var mer tveksamma inför Bolsonaros politiska agenda. Men redan då varnade kritiska röster för att Bolsonaros brokiga koalition av frikyrkliga grupper, militärer och etablerade politiker skulle få svårt att hålla ihop vid en krissituation. Och den krisen är här nu.
Brasilien står plötsligt inför en eskalerande coronapandemi och öppen konfrontation mellan president och guvernörer om hur virusets framfart ska hanteras. Samtidigt skapar det politiska kaoset oro på marknaden och den brasilianska valutan Real har sjunkit till rekordlåga nivåer.
Stark kandidat till presidentposten
Moros stjärna har visserligen dalat en del sedan han blev minister. I fjol avslöjades hur Moro under sin tid som domare kommunicerat med åklagare på ett otillbörligt sätt i rättsprocessen som satte expresident Lula da Silva i fängelse. Men Moro är ändå ett av Brasiliens mest kända namn och kan nu bli en stark kandidat till presidentposten 2022.
I brasiliansk media spekuleras det nu friskt i varför Bolsonaro valt att offra sin populära justitieminister. En teori är att presidenten vill stärka sin kontroll över polis och rättsväsende för att säkra sin egen överlevnad och lägga locket på de utredningar som finns gällande familjen Bolsonaros band till högerextrema milisgrupper som utfört politiska mord.
Bolsonaro är rädd för riksrätt
Och det är inte svårt att förstå varför Bolsonaro är orolig över sin framtid. Två av Brasiliens fyra senaste presidenter har tvingats bort i förtid genom riksrätt. Och oppositionspolitiker har redan börjat förbereda riksrättsprocesser mot Bolsonaro – bland annat efter att han talat på en demonstration mot social distansering och för att militären ska stänga kongressen.
Bolsonaro vann visserligen en klar seger i presidentvalet 2018 men hans rörelse har långt ifrån majoritet i kongressen och regerar med skakiga allianser. Ingen sitter säker i Brasiliens ökänt komplicerade partisystem präglat av instabilitet och tvära kast. När gammal vänskap blivit en belastning står forna allierade redo att sticka kniven i ryggen.
Har nått vägs ände
Konfrontativ retorik och spektakulära utspel har fört Bolsonaro från politisk anonymitet till presidentposten i världens femte största land. Men det är en framgångsrik strategi som börjar nå vägs ände. Bolsonaros politiska projekt håller på att kapsejsa. Och risken är stor att presidenten står ensam kvar när skeppet sjunker.