Bränderna rasade, dagarna gick men det dröjde innan Bolsonaro agerade. Till en början valde presidenten att relativisera bränderna: ”Det brinner alltid så här års”. Sedan pekade han ut syndabockar utan bevis: ”Det är miljöorganisationer som tänt på”. Och när Macron beskrev Amazonas som ”vårt hus” anklagade han Frankrikes president för kolonialism.
Brasilien kan straffas ekonomiskt
Men plötsligt stod Bolsonaro inför en situation med demonstrationer vid Brasiliens ambassader runtom i världen och planer på konsumentbojkott mot brasilianskt kött. När flera EU-länder med Frankrike i spetsen hotade med att stoppa det gigantiska frihandelsavtalet mellan EU och de sydamerikanska Mercosur-länderna – som tagit 20 år att förhandla fram – tvingades Bolsonaro agera.
I ett tv-tal till nationen gav han order om att skicka militären för att släcka bränderna och lovade nolltolerans mot avverkningen i Amazonas. Men trovärdighetsproblemen är uppenbara för en statschef som ägnat hela sin politiska karriär åt att beskriva miljöskydd som ett hinder för ekonomisk utveckling och kallat omvärldens engagemang för ”miljöpsykos”.
Nybyggare drömmer om välstånd
I oktober 2018 intervjuade jag urfolksledaren Almir under ett mäktigt Amazonasträd. Det var bara dagar kvar till presidentvalet och han var orolig. Storfavoriten exmilitären Jair Bolsonaro hade stöd av jordägarlobbyn och lovade öppna tidigare skyddade naturreservat och urfolksterritorier för ekonomisk exploatering.
Men i regionen var stödet för Bolsonaro starkt. Många nybyggare drömde om hur nya betesmarker, sojaodlingar och gruvor skulle skänka välstånd åt en fattig del av landet. På valnatten fick Bolsonaro 78 procent av rösterna där i delstaten Rondônia.
Avverkning och bränder ökar
Som president har Bolsonaro valt en ny inriktning för Amazonas – ekonomisk tillväxt ska komma i första hand och vad som händer i den brasilianska regnskogen är Brasiliens ensak. Men omvärlden tycker annorlunda. Många ser Amazonas som ett nyckelområde för klimatfrågan och avverkningen där som en symbol för en stundande klimatkatastrof.
Situationen i Amazonas har nått en kritisk punkt under Bolsonaro. Det är sant att skogsbränder är vanliga så här års men den nya presidentens retorik tycks ha uppmuntrat de som avverkar och kraftiga nedskärningar i miljöbudgeten gör det svårare för myndigheter att kontrollera situationen.
Enligt den brasilianska rymdmyndigheten INPE har bränderna ökat med 84 procent jämfört med i fjol och avverkningen i Amazonas ökade med 278 procent om man jämför juli i år med samma månad förra året. Experter menar att det finns ett tydligt samband mellan områden där avverkning sker och där bränderna nu breder ut sig.
Konflikt med Europa
Även om bränderna släcks så har redan en stor del av Bolsonaros politiska kapital gått upp i rök. Norge och Tyskland har redan dragit tillbaka stödet till en fond som satsat miljardbelopp på hållbar utveckling i Amazonas efter att Brasiliens regering ändrat spelreglerna för miljöarbetet.
Men världen är större än Europa. När relationen till EU skär sig stärks banden med ideologiska själsfränder – Bolsonaro vänder sig nu till Netanyahu och Trump för att få internationell hjälp med bränderna. Och Brasiliens sojaodlare ser nya möjligheter på den enorma kinesiska marknaden när handelskriget mellan Kina och USA stoppar amerikansk sojaexport.
”Vi vet inte vad vi ska ta oss till”
När jag ringer urfolksledaren Almir från Rondônia låter han uppgiven. Skogen brinner och paitér suruí-folkets territorium har invaderats av beväpnade män på jakt efter guld. ”Vi vet inte vad vi ska ta oss till”, säger han. För Almir och ursprungsbefolkningen hotas en värld och ett sätt att leva.
För president Bolsonaro har Amazonasfrågan blivit den första stora internationella krisen. På spel står Brasiliens ekonomiska framtid och landets plats i det internationella systemet.