En försvagad rödgrön regering tvingades till eftergifter på inrikespolitikens områden för att få stöd av Liberalerna och Centern. Det är därför logiskt att det också skulle ske på utrikespolitikens område. Rollen som världssamvete och talet om solidaritet med tredje världen har ersatts av betoning på demokrati och europeisk säkerhetspolitik. Dagens huvudbesked att Sverige nu inleder en offensiv för att försvara demokratin är okontroversiellt. Det togs emot med öppna armar av samtliga partier. I dag lever fler människor i länder med auktoritära tendenser än i länder som gör demokratiska framsteg. Hur det nya demokratibiståndet ska utformas gavs det däremot inga besked om.
En nyckelmening i regeringens utrikesdeklaration var: ”Vi kan inte längre ta för givet att alla EU:s medlemmar tror på de värderingar som ligger till grund för det europeiska samarbetet”. Där ryms oron för vad som händer i Ungern, Polen, Rumänien och flera andra EU-länder som backar när graden av demokrati klassas. Även Italien går baklänges. Italien föll från 21:a till 33:e plats i The Economist Intelligence Units senaste demokratiindex. Det beror på att vice premiärminister Matteo Salvini från Lega Nord uttalat sig främlingsfientligt och inte stoppat vräkningar av romer och migranter från tillfälliga tältläger.
Demokratibistånd ny huvudinriktning
Moderaterna har i tio års tid bedrivit en utrikespolitik med fokus på demokratibistånd. Det blir det också regeringens nya huvudinriktning.
Sveriges tvååriga period som medlem i FN:s säkerhetsråd är över och som väntat fick Margot Wallström kritik av bland andra Moderaterna för att ha ägnat mycket kraft åt världens globala konflikter hellre än att fokusera på vad som sker på Europas bakgård.
I utrikesdeklarationen fanns formuleringar om att ett starkt EU är avgörande i ett osäkert omvärldsläge. Där nämndes Pesco, det permanenta, strukturerade och fördjupade försvarssamarbete som 23 länder undertecknat, däribland Sverige. Där har borgerliga partier tidigare anklagat regeringen för ett halvhjärtat engagemang men nu skriver regeringen att man vill ”vässa” EU:s instrument, bland annat de militära. Ett fördjupat militärt samarbete inom EU är ett rött skynke för bland annat Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Wallström ansatt
Margot Wallström har varit utrikesminister i fyra år och har en hel del att svara för. Det fanns gott om konflikter. Lars Adaktusson (KD) gick till frontalangrepp över Sveriges dåliga relation till Israel efter erkännandet av Palestina. Han påtalade det faktum att Margot Wallström är den enda bland 28 utrikesministrar i EU som inte är välkommen till Israel. Hon blev också ansatt för att ha en otydlig hållning gentemot Venezuelas talman Juan Guido. ”Det är en fråga där folket står mot en diktator”, sa Moderaternas utrikespolitiska talesman Hans Wallmark och efterlyste regeringens tydliga stöd för Juan Guaido.
Liberalerna markerade sin självständighet genom att kräva att Sveriges ambassad i Israel flyttas till Jerusalem, ett beslut som verkar ha tagit Margot Wallström på sängen. Tidigare har Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tagit ställning för en flytt. Men i dag valde Centern och Moderaterna att avvakta, därmed saknas en majoritet i riksdagen för ett sånt beslut.
Att det i dag finns tre och inte längre två block i riksdagen blev tydligt när de forna allianskamraterna Liberalerna och Moderaterna gav sig på varandra inför det stundande EU-valet. Liberalerna hör till EP-gruppen ALDE som rymmer ett av Rumäniens kontroversiella regeringspartier. Moderaterna hör till EPP, dit också ungerska regeringspartiet Fidesz hör. Debattörerna anklagade varandra för att samarbeta med auktoritära partier.
Tunn på nyheter
Årets utrikesdeklaration var tunn på nyheter, men det gavs två nya besked. Regeringen ska presentera en Kinastrategi. Den ambivalenta hållningen till Kinas växande stormaktsambitioner avspeglades i formuleringar som att ”Kinas stärkta internationella ställning innebär både möjligheter och utmaningar”. Margot Wallström uppehöll sig vid en känd socialdemokratisk hjärtefråga, global nedrustning av kärnvapen. Hon uttryckte stor oro över att flera av världens nedrustnings- och ickespridningsavtal för kärnvapen är i farozonen. Hon deklarerade att Sverige nu ska söka brett samarbete med andra länder för att verka för nedrustning. Däremot ser hon ut att ha små chanser att få igenom att Sverige undertecknar FN:s konvention om ett kärnvapenförbud. Där har hon inte ens med sig alla sina kollegor i regeringen.
Lika intressant vad som står i en utrikesdeklaration är vad som utelämnas. I år var det förvånansvärt liten betoning på hur Sverige ska hantera pågående och hotande handelskrig mellan USA och Kina. Sveriges talan förs visserligen av EU-kommissionen. Det gavs heller inga nya besked om hur Sverige ska snabba på åtgärder vad gäller den globala klimatkrisen. Men i ett Sverige som nu går en europeisk valrörelse till mötes kommer väljarna vilja ha besked vilken politik som regering och oppositionspartier vill föra på EU-politikens samtliga områden.