Det var med ett stöd på närmare 80 procent som Chiles invånare i oktober förra året röstade igenom ett förslag om att införa en ny konstitution.

Folkomröstningen, som ägde rum ett år efter att stora och våldsamma demonstrationer skakade landet, innebar en öppning för att riva upp den grundlag som antogs under Augusto Pinochets styre 1980, och ersätta den med den ny.

I dag, lördag, och i morgon söndag ska en delegation om 155 personer röstas fram vars uppgift blir att arbeta fram ett förslag till den nya konstitutionen.

– Det är ett avgörande ögonblick. Ungefär som när kvinnor fick rösträtt, säger Antonia Orellana, 31, som själv ställer upp som kandidat i huvudstaden Santiago, till The Guardian.

Jämn fördelning av kvinnor och män

Över 1 200 kandidater har ställt upp i valet. Bland dem ingår alltifrån akademiker, politiker, advokater och journalister till modeller och skådespelare.

Den slutliga delegationen ska utgöras av hälften män och hälften kvinnor. 17 av platserna har även öronmärkts åt representanter för Chiles urinvånare. Systemet bygger också på en proportionerlig indelning av grupper av oberoende samt personer med stöd av politiska partier.

Delegationen har därefter tolv månader på sig att ta fram ett grundlagsförslag som ska ligga till grund för en slutlig omröstning. Om det misslyckas återgår landet till den nuvarande konstitutionen.

”Handlar om fördelning av makt”

Folkomröstningen var ett hårt slag för Chiles ekonomiska och politiska elit.

Chile har den största ekonomiska ojämlikheten inom OECD och en procent av landets befolkning beräknas äga mer än en tredjedel av dess tillgångar.

Helgens val anses därför som en avgörande vändpunkt för landets jämlikhet och en katalysator för kvinnors rättigheter i Chile, som länge har haft en av världens hårdaste abortlagstiftningar.

– Det handlar om fördelning av makt snarare än en binär tolkning av män och kvinnor, säger juridikprofessor Amaya Alvez som även hon kandiderar i valet, till The Guardian.