Eran – det är eran Kirchner. Först Néstor Kirchner mellan 2003 och 2007. Efter hans död fick hans fru Cristina Fernández de Kirchner makten. Den 10 december i år lämnar hon posten som president.

På 1940- och 1950-talet dominerade Juan och Eva Perón landets politik. Kirchnerepoken har setts som en liknande, polariserande era.

Cristina Kirchner kunde inte sitta längre, enligt reglerna. Men många väntar redan på att hon, nu 62 år, ska försöka bli president i valet 2019.

Socialt understödssystem

I gårdagens andra valomgång ställde bara Scioli och Macri upp. Båda kallar sig märkligt nog peronister (se faktarutan nedan). Opinionsmätningarna fick rätt: Scioli hade aldrig en chans.

Många bedömare menar att det var ett val mellan en vänsterpolitik och en marknadsekonomiskt inriktad politik, men Macri har sagt att det nuvarande sociala understödssystemet ska gälla för ”de verkligt behövande”. Det är dock ett uttalande som kan tolkas som att många av dem som nu åtnjuter stöd kommer att drabbas.

Vi vet ännu inte vad Macri kommer att göra. Men de som kunnat överleva på Kirchners generösa sociala stödprogram har anledning att oroas.

Gratis fotboll

18 av Argentinas 42 miljoner invånare har fått någon form av socialt understöd från Kirchners samhällsprogram. Det har i drygt tolv år hållit dem vid makten.

En förmån i ”Systemet Kirchner” är att staten köpt tv-rättigheter för fotboll i högsta ligan i alla fria tv-kanaler. Alla argentinare kan alltså se matcherna gratis.

Valet stod mellan två politiker med olika program. Nu har marknadsekonomen Macri vunnit. Han har lovat att häva förbudet att handla med dollar, vilket i förlängningen kan leda till att den argentinska valutan, peson, förlorar i värde. Sådana förändringar kräver också, menar bedömare, att man ändra helar landets ekonomiska – och sociala – politik. 

Det finns de som varnar för att Macri kan utsätta landet för en chockterapi som skulle kunna leda till en lågkonjunktur. Frågetecknen är än så länge många om vilka sociala och ekonomiska program han verkligen tänker genomföra – och vilka han tänker slopa.

Kan inte fortsätta

I andra omgången varnade Scioli för att Macri skulle ändra den ekonomiska politiken och bryta med Systemet Kirchners generösa bidrag. Macri har lovat att sänka tullarna, som har skyddat en del av det argentinska näringslivet och locka till sig utländska investerare.

En ny president måste tampas med en ekonomisk kris i, utlöst av låga råvarupriser. Budgetunderskottet är enormt, statsskulden har finansierats genom att Kirchner tryckt fler sedlar vilket har ökat inflationen. Enligt nyhetsbyrån AP är inflationen nu 30 procent. Officiellt anger regeringen 14. Nyhetsbyrån Reuters talar om runt 20 procent.

Macri tillhör en av landets rikaste familjer. Scioli fick sitt stöd av de sämre lottade i samhället, som hoppas att Kirchners sociala system bibehålls. Nu måste Macri tydligt visa vad han vill.

”Fattigdomen har ökat”

Ekonomiskt har Argentina aldrig hämtat sig från sin statsbankrutt år 2002. Då köpte hedgefonder i USA upp lågt värderade argentinska statspapper som man sedan, när de stigit i värde, försökte få inlösta av argentinska staten.

Argentina vägrade och fortfarande är de oinlösta skulderna en stridsfråga som gör det svårt för landet att bryta en internationell isolering på finansmarknaderna. Det är denna trend Macri nu ska försöka bryta.

Frågan är vad epoken har betytt för de fattiga, som Kirchners satsat på. Fattigdomen under klanen Kirchners tolv år vid makten har snarare ökat. I fjol var 28 procent av befolkningen fattiga av enligt Katolska universitetet i Argentina.

Dock lyckades ambitiösa statistiker efter en stor möda få fram att Argentina med 42 miljoner invånare hade färre fattiga än Schweiz eller Sverige.

Såpopera

Utrikespolitiskt har Kirchner hållit sig väl med latinamerikanska vänsterpolitiker som Hugo Chávez i Venezuela och Fidel Castro på Kuba. Även här kan vi förvänta oss förändringar. Om Argentina ska utöka dollarsamarbetet betyder det nära relationer till USA, vilket kan påverka landets relationer till vänsterstyrda grannstater som Bolovia, Brasilien och Chile.

Men landet lider under korruption. Och Kirchner-epoken har varit kantad av skandaler eller åtminstone många frågetecken. Det handlar till exempel om anklagelser för penningtvätt och tvivelaktiga tomtaffärer.

Många Kirchner-kritiker talar om att hennes presidentperiod varit en telenovela, en såpopera. Till systemet hör att landets alla tv-kanaler måste sända ut hennes framträdanden, som till exempel när hon inviger någon ny sträcka på en motorväg.

Mellanlägen har saknats

Hennes lyxliv med dyrbara kläder, smycken och klockor har varit en populär angreppspunkt för oppositionen. Macri framtoning beskeivs som ”mycket effektivtet men lite stil”. Det kan alltså bli en ändring i hur presidenten framställs i medierna.

Samtidigt har ingen president slutat sin karriär med så hög popularitet som Cristina Kirchner, 40 procent. Frågan är vad Macris utlovade reformer – som kan bli lika med åtstramningar – kommer att betyda för hans popularitet.