Medicinsk cannabis får säljas i Finland sedan hösten 2012, men nu vill en MS-sjuk finländare, 36-årige Tuomas Lustig, gå vidare och odla sin cannabis själv.

Han insjuknade i MS för fem år sedan och förlorade med sjukdomen bland annat finmotoriken i händerna, vilket var ett hårt slag för en musiker som hade spelat gitarr i 23 år. Med strikt stenålderskost och medicinsk cannabis har han nu lyckats få sin MS i remission och känseln i fingrarna har delvis kommit tillbaka.

– Att få tag på cannabis är inget problem för mig, jag får tre olika cannabisläkemedel på recept. Men det är dyrt och Kela [Folkpensionsanstalten som ansvarar för grundtryggheten för alla som bor i Finland] ersätter inte cannabisläkemedel. Jag har en privat försäkring sedan barnsben, så jag får ersättning, men det har inte alla. Det är orättvist att nästan hela lönen kan gå till att betala mediciner.

Tuomas Lustig uppskattar att de sjuka som har rätt till receptbelagda cannabismediciner betalar mellan 300 och 1.500 euro varje månad för sin cannabis – 3.000 till 15.000 kronor.

Bara för medicinsk bruk

I sitt medborgarinitiativ gör Tuomas Lustig en klar och tydlig skillnad mellan medicinsk användning och ”nöjesanvändning” av cannabis. Bara de sjuka skulle få tillstånd till hemmaodling och det skulle bara gälla för eget bruk.

Finns det en risk att någon skulle börja sälja ”legal hemodlad cannabis”?

– Jag har faktisk inte ens tänkt tanken. Jag tänkte bara på de sjuka som skulle kunna bli hjälpta. Det är förstås möjligt, men polisen får i så fall ta hand om det.  Det finns redan en gråzon, eftersom läkemedlen är så dyra. 

Han hoppas att initiativet samlar de 50.000 namnunderskrifter som krävs för att riksdagen ska ta upp frågan i behandling. Lustig är aktiv i sociala medier, men tänker inte föra någon annan kampanj för sin sak.

Massivt stöd för och emot könsneutrala äktenskap

Tuomas Lustigs förslag är inte det första medborgarinitiativ angående cannabis. Ett pågående initiativ om avkriminalisering av cannabis har på fem månader samlat drygt 5.200 namnunderskrifter.

I Finland har det gjorts 394 medborgarinitiativ sedan det blev möjligt i december 2012. 52 initiativ är pågående, 336 är avslutade och sex har överlämnats till riksdagen.

Det första medborgarinitiativet som behandlades i Finlands riksdag, om könsneutrala äktenskap, samlade nästan 167.000 namnunderskrifter.

Riksdagen godkände initiativet och lagen om könsneutrala äktenskap träder i kraft våren 2017.

Men nu har ett annat medborgarinitiativ – mot samkönade äktenskap – samlat över 60.000 namnunderskrifter och namninsamlingen pågår till slutet av september. Riksdagen måste alltså ta upp även motförslaget.

Aktiviteten har ökat

Johanna Suurpää, direktör för justitieministeriets enhet för demokrati, språk och grundläggande rättigheter, säger att möjlighet att lämna in ett medborgarinitiativ har ökat medborgarnas aktivitet.

Innan initiativet läggs på webbplatsen kontrollerar justitieministeriet att det har rätt teknisk form och att det inte strider mot lag.

– Justitieministeriet bjuder egentligen bara webbplatsen och sedan är det medborgarnas ansvar att agera. Hets mot folkgrupp skulle kunna vara mot lagen, men några sådana förslag har vi inte fått, säger Johanna Suurpää till SVT Nyheter.

Intresse från andra länder

Varje initiativtagare måste också redovisa ekonomiska bidrag för initiativet och insamlingskanaler för stödförklaringar, som kan vara elektroniska eller i pappersform. Varje initiativ behöver också minst två ansvarspersoner, initiativtagaren och hens företrädare. 

Om initiativet samlar tillräckligt med stöd, förs den vidare till Befolkningsregistercentralen, som kontrollerar att undertecknarna är finska medborgare. Initiativundertecknarnas namn publiceras inte i något skede.

– Många länder har någon form av gräsrotsdemokrati, men den elektroniska blanketten har lyft Finland på topp och det finns ett stor intresse från andra länder, säger Johanna Suurpää.

– Tanken är att alla kan lämna in ett initiativ. Man ska inte behöva vara jurist för att göra det, säger hon.

Kändisskapet hjälper

Kändisskapet hjälper dock. När veteranpolitiker Paavo Väyrynen (C) den 16 juli lämnade in ett initiativ om att Finland skulle ordna en folkomröstning om medlemskapet i euro-området fick initiativet mycket publicitet – och över 4.000 underskrifter på en dag. I slutet av juli hade initiativet samlat över 33.100 underskrifter.

Samtidigt hade ett annat initiativ om att Finland skulle lämna euron samlat 626 underskrifter. Ungefär lika många finländare stöder också initiativet om att Finland skulle ordna en folkomröstning om det tredje stödpaketet till Grekland.

Kan man verkligen påverka?

Lagen om medborgarinitiativ är så pass ny att det inte finns mycket forskning om den. En magisteruppsats från Helsingfors universitet visar att de som är aktiva var aktiva redan innan det var möjligt att väcka initiativ. Initiativtagare är välutbildade och vana att påverka via föreningar och organisationer. Många medborgarinitiativ har också tillkommit med stöd av föreningar.

Författaren bakom uppsatsen, Jaakko Erik Kalske, menar dock att framtidens forskning får visa om och hur möjligheten till medborgarinitiativ ändrar de samhälleliga påverkningsmekanismer.

Än så länge har Finland inte fått någon ny lag genom medborgarinitiativ. Lagen om könsneutrala äktenskap är på gång och ett initiativ om avskaffning av obligatorisk svenskundervisning i finska skolor har röstats ned.