En man med en pinne framför en nedbränd bil och kravallpolis

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Straffkoloni, nickelfyndigheter och tidigare våldsamheter – se bakgrunden till händelserna på ögruppen. Foto: Nicolas Job/AP/Delphine Mayeur/AFP

Balaklavor och bränder: Därför rasar upplopp på Nya Kaledonien

Uppdaterad
Publicerad

Nödläge, Tiktok-förbud och soldater som strömmar till hamnar och den internationella flygplatsen. Det är Frankrikes svar på de protester som drabbat ögruppen Nya Kaledonien de senaste dagarna.

Ilskan över Frankrikes planerade förändringar gällande röstberättigande till regionalval har lett till Nya Kaledoniens värsta protester på fyra årtionden.

Byggnader och bilar har satts i brand, butiker har plundrats och skottlossning har hittills lett till sex dödsfall och hundratals skadade. Kaoset har fått köer att ringla långa utanför banker och matbutiker, där hyllorna gapar tomma.

Ögruppens flygplats har även stängts för kommersiella flygningar. Den australiske turisten Nicholas Agustin säger att han och hans flickvän inte vet hur de ska ta sig hem.

– Vi såg män på gatorna med balaklavor och stora pinnar. Det låg rök över staden, säger han.

Separatister tillhörande ursprungsbefolkningen har satt upp vägspärrar med hjälp av brända bildäck.

– Vi riskerar våra liv bara för att gå ut snabbt under dagen och köpa mat, säger Sophie Parkinson, som rest till Nya Kaledonien för jobb och nu är fast.

På fredagen anlände förstärkningar i form av runt 1 000 kravallutrustade franska soldater och poliser till ögruppen, som ligger i Stilla havet mellan Australien och Fiji. Hundratals ”upprorsmakare” har redan gripits, enligt franska myndigheter, och utegångsförbud har införts.

Varför protesterar invånarna? Se en del av historien i videon.

Fakta: Nya Kaledonien

  • Nya Kaledonien är en fransk administrativ enhet i Stilla havet.
  • Ögruppen – som med sina runt 270 000 invånare varit franskt territorium sedan 1853 – har flera gånger röstat om självständighet, val som vunnits av nej-sidan.
  • I december 2021 röstade 96,5 procent av väljarna för att förbli en del av Frankrike, men självständighetssidan bojkottade omröstningen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.