Riksrättsprocessen i USA:s senat ska enligt planen påbörjas den 9 februari. Men redan under tisdagen debatterade senatorerna huruvida processen följer konstitutionen eller inte. Det var den republikanske senatorn Rand Paul som ville driva igenom en omröstning om det – men förslaget röstades ner med 55 röster mot 45.
Seger för republikanen
För Rand Paul var det ändå en stor seger. För att Donald Trump ska fällas behöver minst 67 senatorer rösta för det. Det innebär att 17 republikanska senatorer behöver rösta med demokraterna och under tisdagen var det bara fem av dem som gjorde det. Övriga republikaner, inklusive ledaren Mitch McConnell, ville ha en omröstning om ifall hela riksrättsprocessen skulle kunna vara ett brott mot konstitutionen.
Efteråt slog Rand Paul fast att det här innebär att hela riksrättsprocessen nu är slut innan den ens har börjat.
– Om du har röstat för att hela processen bryter mot konstitutionen. Hur kan du då gå vidare och fälla någon för det? Nästan alla republikanska senatorer, 95 procent, röstade för att hela processen bryter mot konstitutionen. Det är en stor seger för oss, sade han enligt CNN.
Experterna oense
Republikanerna röstade inte för att hela processen var fel. De röstade för att ha en omröstning om det. Men det är inte bara politikerna som är oense om riksrättsprocessen. Även amerikanska experter har diskuterat om det går att fälla en president som redan har avgått eller inte.
Enligt Washington Post hade de republikanska senatorerna före omröstningen en lunch med juridikprofessorn Jonathan Turley som argumenterar för att det inte går att ställa presidenten till svars i efterhand. Andra experter har argumenterat att det måste gå att genomföra en riksrättsprocess även om presidenten hinner avgå – för att inte presidenter som gör fel i slutet av sin mandatperiod ska kunna komma undan. Riksrättsprocessen kan i så fall leda till att presidenten inte kan ställa upp i val igen.
– Riksrättsprocessen handlar inte bara om att avsätta en president, det handlar också om politiska konsekvenser, sade den republikanske senatorn Lisa Murkowski som valde att rösta med demokraterna, enligt AP.
Andra republikaner har också konstaterat att tisdagens omröstning inte ska ses som ett facit för hur omröstningen kommer gå under riksrättsprocessen, enligt AP.
Nytt riksrättsförfarande mot Trump
- Det krävs en kvalificerad majoritet i senaten för att gå vidare med riksrättsåtalet mot den tidigare amerikanske presidenten Donald Trump, med det menas att två tredjedelar av ledamöterna, 67 av 100 senatorer, måste vara för det. Mandatensfördelningen i senaten är 50 platser vardera till Republikanerna och Demokraterna.
- Riksrättsförfarandet har redan röstat igenom i representanthuset, den ena av den amerikanska kongressens två kammare.
- I tisdagens omröstning som ger en fingervisning om hur rösterna kommer falla längre fram, röstade bara fem republikanska senatorer för att gå vidare med riksrättsåtalet. 17 republikanska senatorer måste vara för om det ska gå igenom.
- Anklagelsen mot Trump är att han genom sitt tal den 6 januari anstiftat upplopp och därmed är medskyldig till att kongressbyggnaden Capitolium stormades.
- I talet uppmanade han sina supportrar att ”fridfullt och patriotiskt” göra sina röster hörda men också att ”slåss utav bara helvete” för att protestera mot valresultatet som han sa var ”stulet”, trots att det inte finns några bevis för valfusk.
- Mitch McConnell, republikan och numera minoritetsledare i senaten, vill att riksrättsprocessen ska inledas i mitten av februari.
- Om Trump fälls kan kongressen rösta för att förhindra att han får ställa upp i valet 2024.
- För lite mer än ett år sedan, 16 januari 2020, inleddes det första riksrättsförfarandet mot Trump i senaten. Det gällde då hans agerande mot Ukraina och han anklagades för maktmissbruk och förhindrande av kongressens arbete, men friades på båda punkterna av senaten.
