Ecuador väntas inom kort besluta om Julian Assanges asylansökan.
Julian Assanges asylansökan till Ecuador har ingenting med Sverige att göra, säger han i en australisk radiointervju. Allt handlar om att Wikileaksgrundaren fruktar dödsstraff i USA.
-Detta handlar om en mycket allvarlig fråga i USA, säger Assange via telefon till ABC (Australian Broadcasting).
Han befarar att om Storbritannien överlämnar honom till Sverige ska han sedan skickas vidare till USA. Där vill myndigheterna, enligt Assange, döma honom till döden för att han genom Wikileaks har avslöjat hemligheter.
Dock erkänner australiern att det inte finns några formella amerikanska anklagelser än.
-Självklart inte, just nu ligger fallet hos en ”grand jury”. Tills det kommer därifrån kommer det inte att läggas fram några uppgifter.
”Unikt i världshistorien”
Att en person söker politisk asyl för att inte utlämnas till Sverige har aldrig tidigare hänt enligt Ove Bring som är professor emeritus i internationell rätt.
-Det är unikt i världshistorien. Däremot finns det flera andra exempel runt om i världen. I Latinamerika på 1930-1950-talen utvecklades en praxis med politisk asyl. Under militärdiktaturens dagar var det relativt vanligt att medlemmar ur störtade regeringar kunde söka skydd på andra länders ambassader, säger Bring till SVT.
Assange, som Sverige begärt utlämnad från Storbritannien, tog sig till Ecuadors Londonambassad och sökte politisk asyl där i tisdags.
Det är inte uteslutet att Ecuador beviljar honom en fristad, anser analytiker. Det skulle bli en möjlighet till nålstick mot USA av den ecuadorianska presidenten Rafael Correa, som är kritisk mot Washingtonregeringen.
”Hur ska han ta sig dit?”
-Ja, det är möjligt att han får politisk asyl av Ecuador, men hur ska han ta sig dit? Jag tror knappast att den brittiska polisen är lika släpphänta som de var när Assange kunde bryta reglerna för sin villkorliga frigivning och ta sig till den ecuadorianska ambassaden, säger Ove Bring.
Storbritannien måste efterleva den europeiska arresteringsordern och så fort Assange befinner sig utanför ambassadområdet kan den brittiska polisen gripa honom.
-Men i nuläget kan polisen inte göra någonting. Enligt de folkrättsliga spelreglerna är ambassadområdet skyddet, det har immunitet.
Vad händer om Ecuador säger nej till politisk asyl?
-Den ecuadorianska regeringen kan ändå bestämma att Assange får stanna på ambassaden, det vill säga att han får diplomatisk asyl. Det kan medföra att han stannar inom överskådlig tid, det kan handla om flera år.
Ecuadors regering överväger risken för dödsstraff inför sitt beslut om Assange.
-Vi undersöker nu Assanges påstående att han riskerar att åtalas av politiska skäl och att han skulle kunna dömas till döden, skriver utrikesminister Ricardo Patino på Twitter.
Ecuador i möte med brittiska regeringen
Enligt professor Ove Bring finns en stor sannolikhet att Ecuadors regering tar sitt beslut utifrån politiska skäl och inte utifrån juridiska grunder.
-Av juridiska skäl borde Assange inte få politisk asyl då han inte är hotad till livet eller befinner sig under politisk förföljelse eller tortyr. Jag litar inte på Ecuadors regering och tror att det kan vara politiska grunder, och inte folkrättsliga grunder, som ligger bakom ett kommande beslut.
På torsdagen hade Ecuadors ambassadör i London, Ana Albán, ett möte med representanter för den brittiska regeringen för att försöka hitta en ”rättvis” lösning på situationen, skriver den ecuadorianska tidningen Hoy på nätet. Vid mötet signalerade Albán att Ecuador inte avser att ”störa de brittiska och svenska regeringarnas rättsliga processer”. Efteråt beskrev hon mötet som ”hjärtligt och konstruktivt”.
I Sverige pågår en utredning om våldtäkt och sexövergrepp som Assange misstänks för men som han förnekar. Skulle han få asyl i Ecuador blir det svårt för det svenska rättsväsendet att få tag på honom, eftersom Sverige och Ecuador saknar utlämningsavtal.
Storbritanniens högsta domstol, Supreme Court, vägrade i förra veckan att återigen ta upp Assanges överklagande av ett beslut om utlämning till Sverige.
”Osannolikt med utlämning till USA”
Vid ett utlämnande till Sverige fruktar Assange att svenska myndigheter ska lämna honom vidare till USA och att han där riskerar dödsstraff för att han avslöjat amerikanska diplomatiska hemligheter. Men en utlämning från Sverige till USA är osannlik, menar Ove Bring.
-Inget land som är med i Europarådet skulle utlämna honom till USA, enligt min bedömning. Assange lever i sin egen politiska värld, men han har ingen grund för det.
Julian Assange har fram till den 28 juni på sig att försöka upphäva utlämningsbeslutet. Detta genom att söka prövning av Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
-Jag tror dock att Europadomstolen tycker att det är för långsökt. Det kan eventuellt bli en fördröjning av överlämnandeprocessen, men jag tror inte att det innebär något positivt för Assange.
Fakta
Assange-fallet: Detta har hänt
20 augusti 2010: En jouråklagare anhåller Julian Assange i sin frånvaro misstänkt för våldtäkt och sexuellt ofredande på två kvinnor. Han nekar.
21 augusti 2010: Anhållan hävs av chefsåklagaren Eva Finné och Assange behöver inte längre infinna sig hos polisen.
27 augusti 2010: Kvinnornas målsägarbiträde, advokat Claes Borgström överklagar åklagarens beslut om nedläggning av förundersökningen
1 september 2010: Överåklagare Marianne Ny i Göteborg beslutar att återuppta förundersökningen om våldtäkt. Förundersökningen om ofredande vidgas till att omfatta två fall av ofredande och ett fall av olaga tvång.
September 2010: Julian Assange anhålls på nytt i sin frånvaro.
18 november 2010: Överåklagare Marianne Ny begär Julian Assange häktad i sin frånvaro på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, tre fall av sexuellt ofredande samt olaga tvång. Stockholms tingsrätt beslutar att häkta Assange i sin frånvaro. Han efterlyses internationellt.
22 november 2010: Julian Assange överklagar häktningsbeslutet till hovrätten.
24 november 2010: Svea hovrätt avslår överklagandet och beslutar att han ska vara fortsatt häktad på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt och olaga tvång medan antalet fall av ofredande sänks till två.
30 november 2010: Julian Assange överklagar hovrättsbeslutet till Högsta domstolen.
2 december 2010: Högsta domstolen beslutar att inte ge prövningsstillstånd och hovrättsbeslutet står fast.
7 december 2010: Brittisk polis griper Julian Assange efter att överåklagare Marianne Ny utfärdat en europeisk arresteringsorder.
16 december 2010: Assange släpps fri mot borgen.
7-8 februari 2011: Förhandling i London om överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder.
24 februari 2011: Westminster Magistrates Court beslutar att Julian Assange ska överlämnas till Sverige.
2 november 2011: High Court i London beslutar att överlämnande ska ske.
15 november 2011- februari 2012: Assange överklagar beslutet att överlämnas till Sverige.
30 maj 2012: Storbritanniens högsta domstol avgör att Julian Assange ska överlämnas.