USA:s utrikespolitik påverkar vardagen i Mellanöstern. Washington är inblandat i flera konflikter i regionen, och inför maktskiftet i Vita Huset har temperaturen skruvats upp inte minst när det gäller fiendskapen med Iran. Så hur kommer USA:s relationer till Mellanösterns ledare förändras när Joe Biden svurits in?
Här är några viktiga punkter att hålla ögonen på:
Nya spänningar mellan USA och Iran
Den största förändringen i USA:s Mellanösternpolitik under Joe Biden ser ut att bli relationen till Iran. Biden vill blåsa liv i den internationella kärnenergiavtalet som USA lämnade under Trumps ledning, och även USA:s blivande utrikesminister Antony Blinken argumenterar för ”ett längre och starkare avtal med Iran”.
Trumps sista dagar vid makten har präglats av ömsesidiga hot och anklagelser efter att Iran ökat anrikningen av uran och beslagtagit en sydkoreansk oljetanker i Persiska viken.
Iransk TV visar bilder på provskjutningar av kryssningsmissiler och omfattande militärövningar till havs i en styrkedemonstration mot nya amerikanska sanktioner mot landet.
Sedan USA lämnade atomavtalet 2018 har spänningarna mellan Washington och Teheran ökat. För exaxt ett år sen nåddes kokpunkten efter att USA dödat den iranske generalen Qassem Soleimani i en drönarattack i Bagdad. Världen höll andan i oro för krig.
Om USA ska återgå till i kärnenergiavtalet krävs att Iran lever upp till sina åtaganden och helt följer avtalets regler.
Relationen mellan Israel och arabvärlden
Trumps svärson Jared Kushner har lett förhandlingarna som på kort tid lett till fredsavtal mellan Israel och fyra arabstater: Förenade Arabemiraten, Bahrain, Sudan och Marocko.
Biden väntas gå vidare med fredsavtalen och fler arabländer tros komma att normalisera sina diplomatiska relationer med Israel.
Men Biden har signalerat att han inte är nöjd med hur Trump hanterat palestinierna och har sagt sig vilja se en ”genuin tvåstatslösning”.
Den amerikanska ambassaden som flyttades till Jerusalem under Trump stannar där. Biden planerar att återuppta biståndet till palestinierna och väntas även öppna palestiniernas diplomatiska representation i Washington som stängdes under Trumps tid vid makten.
”Slut på de eviga krigen”
Inför valet i november kampanjade Trump för ett slut på ”de eviga krigen” – och beslutade att antalet amerikanska soldater i Afghanistan ska dras ned från 4500 till 2500, samt att trupperna i Irak ska minskas från 3000 till 2500.
Även Biden vill ta hem soldater från konflikthärdar utomlands, men har inte lika bråttom. Kampen mot terrororganisationen IS i Irak fortsätter, och Biden kan komma att stoppa det snabba tillbakadragandet från Afghanistan.
Mänskliga rättigheter
Både i Saudiarabien och Egypten väntar man sig en något mer kylig relation till USA från och med den 20 januari.
Trump har kallat Egyptens president Abdel Fattah al-Sisi för sin ”favoritdiktator” och sa sig ha skyddat den saudiske kronprinsen Mohamed Bin Salman från kritik efter det bestialiska styckmordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi.
Joe Biden hotar att göra Saudiarabien till ”den pariastat de är” om kränkningarna av mänskliga rättigheter fortsätter. Men Biden har stora utmaningar på hemmaplan och frågor om mänskliga rättigheter utomlands kommer sannolikt inte att toppa USA:s agenda.