Hon minns att luften luktade av sopor, diesel och kebab den där oktobermorgonen för ett år sedan. Gatan där hennes skolbuss körde var ovanligt folktom. Bussen stoppades och hon och hennes skolkamrater tittade förvånat på den man som kom ombord. Han var beväpnad.

– Vem är Malala? frågade han.

En kamrat minns hur mannens hand skakade när han sköt mot hennes huvud.

Överlevde mirakulöst

Den unga Malala Yousafzais liv kunde ha ändats där och då. Men hon överlevde mirakulöst mordförsöket. Det som gjorde just Malala till talibanernas måltavla var hennes frispråkiga kamp för flickors rätt till utbildning.

Biografin ”Jag är Malala”, skriven av den brittiska journalisten Christina Lamb, sammanfattar de många och omskakande erfarenheterna från Malala Yousafzais ännu unga liv.

Kan få Nobels fredspris

Det är lätt att glömma att hon fortfarande är en tonåring. Händelsen på morgonen den 9 oktober 2012 förde Malala på en lång resa som ännu förefaller långt ifrån över. Från hennes hem i Swatdalen, i det fattiga norra Pakistan, via en kvalfylld operationsbädd i Storbritannien dit hon flugits för specialistvård för sina skador, till FN i New York, där hon på sin sextonårsdag i somras talade om vikten av utbildning för alla. Hennes kamp har förärats en rad utmärkelser, och hon är en av kandidaterna till Nobels fredspris som tillkännages på fredag.

Fåfäng tonåring

Samtidigt är hon en fortfarande en fåfäng tonåring som gillar artisten Justin Bieber, TV-serien Twilight och skådespelerskan Angelina Jolie. Boken försöker väva samman dessa bägge sidor av Malala med den bredare bilden; den av hennes hembygd i Pakistan. ”Världens vackraste plats”, enligt Malala. Det var dit, till Swatdalen, som de fundamentalistiska talibanerna kom i kölvattnet av terrorattentaten den 11 september och den efterföljande amerikanska invasionen av Afghanistan.

– De förstörde allting gammalt och ersatte det inte med något nytt, berättar Malala.

Sprängde skolor

I boken beskrivs hur talibanerna efter sin ankomst började förkunna sin strikta form av islam, hur de predikade mot flickors utbildning, stängde musikaffärer och barberare, och fortsatte med att spränga skolor med samma iver som de sprängde regionens urgamla buddha-statyer.

Malala betraktar sig som troende muslim och som stolt bärare av sin etniska pashtu-tradition. Men hon berättar samtidigt hur hon redan i unga år ifrågasatte religionens och kulturens attityder visavi kvinnor.

– När jag föddes ömkade byborna min mor och ingen gratulerade min far, berättar Malala.

Pappan gav henne mod

Boken beskriver Malalas tacksamhet gentemot sin far, en visionär som grundade den skola hon gick på, och trots hotelser hölls portarna öppna även för flickor. Pappan var den som gav henne kunskapstörsten och modet att ifrågasätta. Redan vid 11 års ålder gav hon TV-intervjuer hemma i Pakistan om flickors rätt till utbildning, och blev därmed ett tänkbart mål för talibanerna. Men hon lugnades av föreställningen att ”inte ens talibaner dödar barn”. Historien korrigerade henne på den punkten.

Hjässan togs bort

Att Malala fortfarande lever har hon försynen och brittisk specialistsjukvård att tacka för. Den sista delen av boken handlar om hennes liv från det ögonblick hon återfick medvetandet i en bädd på ett brittiskt sjukhus. ”Tack gud för att jag inte är död”, var det första hon tänkte. Kanske önskade hon sig stundtals tillbaka till koman under de flertal operationer och den smärta som följde på uppvaknandet. Vid ett tillfälle undrar Malala varför hennes buk är så hård och svullen. Det var hennes hjässa som avlägsnats, för att lindra trycket, och som hade placerats där i väntan på att sättas på plats igen.

Vill återvända till Pakistan

I dag bor Malala med sin familj i Birmingham i England. I en intervju med brittiska medier har hon sagt att hon tycker att Pakistans och USA:s regeringar måste förhandla med talibanerna.

– Att döda människor, att tortera dem och piska dem... det är helt emot islam. De missbrukar islams namn, säger Malala till BBC.

Malala Yousafzai är fast besluten att en dag återvända till Pakistan. Hon vill bli politiker och fortsätta att arbeta för barns rätt till utbildning. Hon säger att talibanernas försök att mörda henne fick motsatt effekt än den de önskade.

– Jag tror att de ångrar att de sköt Malala, säger hon.