Storbritanniens premiärminister Boris Johnson säger i ett tal till brittiska parlamentet att säkerhetslagen är ett tydligt och allvarligt brott mot det sino-brittiska överlämningsavtalet från 1984, som reglerar landets överlämnande av sin tidigare kronkoloni till Kina 1997.
Regeringen i London har tidigare sagt att man vill granska lagtexten närmare innan man slår fast huruvida Kina gjort sig skyldigt till brott mot överlämningsavtalet.
– Den (lagen) är i strid med Hongkongs höga grad av självständighet och står i direkt konflikt med Hongkongs grundlag. Lagen hotar dessutom de fri- och rättigheter som skyddas av överlämningsavtalet, säger Johnson.
”Kan ansöka om medborgarskap i Storbritannien”
Personer som var invånare i Hongkong innan det blev kinesiskt 1997 har möjlighet att få ett så kallade British National Overseas-status. Med ett sådant pass räknas man som britt till nationaliteten och tillhör det brittiska samväldet, men man är inte brittisk medborgare och har inte automatiskt inreserätt eller arbetstillstånd i Storbritannien.
Man räknar med att cirka 350 000 personer i Hongkong har BNO och att ytterligare cirka 2 miljoner, de som är födda under brittisk flagg före 1 juli 1997, kan ansöka.
– Vi har gjort klart att om Kina fortsätter på den inslagna vägen kommer vi att öppna en ny väg för alla med British National Overseas-status att komma till Storbritannien, vilket ger dem viss möjlighet att stanna, bo och arbeta i Storbritannien, och därefter ansöka om medborgarskap. Och det är just vad vi ska göra nu, fortsätter han.
Kina: Angår inte er
Kina tillbakavisar den internationella kritiken med att hävda att Hongkong är Kinas ensak.
– Vad har ni med det här att göra? Det här angår inte er, säger Zhang Xiaoming vid Kinas parlaments Hongkong-utskott, enligt nyhetsbyrån AFP.
– Vi har all rätt att införa strafflagstiftning, straffrättsliga förfaranden och nationell säkerhetslagstiftning, samt andra lagar i Hongkong, fortsätter han.
Fakta: Hongkong och protesterna
Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen ”ett land, två system” som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, en fri marknad och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.
Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.
När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkong-ön i flera månader.
I fjol hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter det att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.
Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är ”folkets fiender”. Kort därpå, i symboliskt viktiga lokalval i november, vann demokratiförespråkande kandidater en jordskredsseger.
Sedan Kinas planer på att införa den nya nationella säkerhetslagen blev kända har protesterna i Hongkong tagit ny fart. Kina anser att den nya säkerhetslagen behövs för att återfå stabiliteten i den särskilda administrativa regionen.
TT