Efter helgens val i Bosnien-Hercegovina är det forfarande oklart vem som vunnit. Valet syftar till att utse tre presidenter till det roterande presidentskapet: en bosniak, en bosninenserb och en bosnienkroat. De byts av efter åtta månader.
Valrörelsen har bestått av politiska konflikter och i takt med att de etniska spänningarna i landet ökat har oron för splittring vuxit. Valdeltagandet i söndagens val var runt 50 procent, enligt landets valkommission CEC, rapporterar Balkan Insight enligt TT.
Oro för Bosnien-Hercegovinas överlevnad som stat
Helgens val är det nionde i den kompromissfyllda statsbildning som tog form genom fredsavtalet 1995, efter Bosnienkriget. Omvärlden har tidigare varnat för att Bosnien-Hercegovina inte har varit så nära en ny konflikt som nu sedan dess, och inför valet har bedömare varnat för ryska destabiliseringsförsök genom serbiska allierade. Analytiker fruktar att Ryssland kan försöka blåsa nytt liv i konflikten i Bosnien-Hercegovina för att avleda omvärldens uppmärksamhet från kriget i Ukraina.
– De etniska skiljelinjerna är så djupa att de nu utgör ett reellt hot mot Bosniens integritet och överlevnad som stat, säger den politiska kommentatorn Ranko Mavrak till AFP.
Relationen till Ryssland stor valfråga
Den sittande bosnienserbiska presidenten Milorad Dodik, från det proryska partiet SNDS, har under valkampanjen höjt tonläget för en separation, och tagit steg mot en uppdelning av landet. Dodik är god vän med Rysslands president Vladimir Putin och relationen till Ryssland har varit en stor valfråga. Nyligen gav Dodik sitt fulla stöd till den ryska invasionen av Ukraina.
När drygt hälften av rösterna var räknade på måndagen såg den nya bosnienserbiska presidenten ut att bli Milorad Dodiks efterträdare Zeljka Cvijanovic. Hon skulle i så fall bli den första kvinnan på presidentposten i landet.
SVT:s Europakorrespondent David Boati åkte till staden Banja Luka i den serbiska delen av landet där den ryska närvaron är påtaglig, se det i spelaren ovan.