”Bye-Bye Britain” är den givna rubriken i många tidningar – i ett åtta sidor långt brev har Theresa May gjort slut med EU.
På en gång började striden om post-brexitanalysen. EU-vänner poängterar sveket, hur Storbritannien kapar trossarna till världens största handelsblock, en ekonomisk, politisk, social, säkerhetspolitisk gemenskap för att köra ett globalt solorace.
Theresa May talar istället om britterna som de nya, globala frihandelsstjärnorna, ett Storbritannien som fulla av tillförsikt ska hitta nya allierade samtidigt som man lovar kvarstå som lojal vän till EU. Visserligen har pundet fallit men den ekonomiska krisen efter Brexit har uteblivit, istället pratas om en ”Brexit-boom”.
Inget hindrar nya avtal
Under det fjärde kvartalet 2016 växte den brittiska ekonomin med 0,7 procent, i huvudsak därför att tillverkningsindustrin går bättre än beräknat. Däremot fanns tecken på att investeringarna mattades något. Brexitanhängare har varit snabba att påpeka att tillväxttakten under samma tidsperiod låg på 0,3 procent i euro-zonområdet.
Multinationella företag som Toyota lovar att de ska fortsätta finnas i London, världens finansiella centrum. Ett globalt Storbritannien vill bli en förkämpe för frihandel, en motvikt till Donald Trumps protektionistiska budskap. Sen i höstas har brittiska ministrar rest runt utanför Europa och sonderat intresset för bilaterala avtal. Sex gulfstater sa igår att de vill sluta egna handelsavtal med Storbritannien.
Så länge britterna är medlem av EU får de inte sluta bilaterala avtal men inget hindrar att de förbereder nya avtal, klara att undertecknas den dag skilsmässan är ett faktum.
”Made in England” lockar
Gulfstaterna exporterar mest olja men är stora importörer av varor och tjänster, de liksom många andra länder utanför EU lockas av den brittiska, koloniala strålglansen och varumärket ”Made in England”. Enligt en studie av Barclay Bank är konsumenter i tillväxtländer beredda att betala sju procent mer för varor som är tillverkade i England, det gäller alltifrån kvalitetsporslin till kläder och smink.
Enligt brittiska regeringen står 27 länder beredda att sluta avtal med Storbritannien, länder som tillsammans utgör två tredjedelar av världsekonomin. Men trots de självsäkra brittiska tongångarna är det ett faktum att man lämnar världens största konsumentmarknad, 500 miljoner européer som tillsammans handlar, reser och studerar fritt.
Och frågan är om de ljusa brittiska prognoserna om landets ekonomi kommer att stå sig om 18 månader när det finns ett slutligt skilsmässoavtal mellan Storbritannien och EU?
Britterna ska straffas för brexit
Nu väntar tuffa förhandlingar, precis som vid en skilsmässa, hur man ska dela upp gemensamma ägodelar, tillgångar och skulder. EU hävdar att britternas nota för att lämna är 600 miljarder kronor, att de bland annat ska ta ansvar för de dyra, ekonomiska satsningar som de varit med dom att rösta fram, som regionalstöd till fattiga EU-länder.
Britterna vill fortsätta vara en del av den inre marknaden, det har ledande EU-politiker sagt nej till. I dag går 27 procent av den brittiska exporten till EU, skulle den drabbas av framtida tullar och handelshinder kommer det att drabba brittisk ekonomi hårt. Britterna ska straffas för att de lämnar, de ska inte få del längre av det som är den största framgången med den europeiska gemenskapen.
Dessutom innebär den inre marknaden en skyldighet att också leva upp till fri rörlighet för människor, något May och britterna sa nej till med sitt Brexit.
Uppvaktar och uppvaktas
I sitt tal på onsdagen till det brittiska parlamentet betonade Theresa May att man nu ska styra över sina egna gränser utifrån ”nationella intressen” och bara välkomna ”the best and the brightest”, det vill säga ”de smartaste”.
Där tog hon effektivt avstånd från den solidariska politik som hittills väglett EUs politik om den inre marknaden.
Medan britterna uppvaktar och blir uppvaktade av externa handelspartners återstår två enorma utmaningar. Nu måste EU hålla ihop sina 27 medlemsländer och enas om vilket bud de ska erbjuda britterna. Det får inte bli för bra avtal, inte heller för dåligt. Ett för bra bud kan uppmuntra strömningar i andra EU-länder som skulle vilja lämna unionen.
Ett för dåligt bud skulle skada brittisk ekonomi vilket i sin tur skulle drabba till exempel Sverige och Tyskland som är starkt beroende av sina exporter till Storbritannien. Britterna hävdar att både Kanada och Norge är förebilder, det är länder med nära band till EU, som både uppfyller krav och som åtnjuter privilegier.
Farväl till brittiska diplomater
En skilsmässa innebär också en sorg över vad som skulle ha kunnat bli, gemensamma visioner som gått i stöpet – britterna har varit en viktig allierad till Sverige, med en samsyn i frihandel och också den gemensamma utrikespolitiken. Brittiska diplomater som suttit runt EU-ambassadernas gemensamma kontor runt om i världen kommer inte finnas där längre, britter som är omvittnat skickliga diplomater.
– Det finns bara förlorare idag, vi saknar er redan, sa Europarådet ordförande Donald Tusk i onsdags.
Theresa May hävdar att alla är vinnare idag. Så långt ifrån står de två från varandra den dagen då skilsmässan blev ett faktum.
Vid ett extra toppmöte den 29 april drar unionens stats- och regeringschefer upp förhandlingsstrategin. Därmed väntas själva samtalen om de framtida relationerna mellan EU och Storbritannien börja i maj.