Aung San Suu Kyis oppositionsparti NLD tar hem 15 av 16 av de parlamentsplatser som kunnat fastställas så här långt i rösträkningen, uppger Burmas valmyndigheter enligt AFP. Det är de första officiella resultaten som redovisas efter söndagens val.
NLD ser ut att ha vunnit en överväldigande majoritet av rösterna och tycks få över 70 procent av parlamentsplatserna, säger samtidigt partiets talesperson Win Thein, som hänvisar till inofficiella beräkningar av de resultat som hittills kommit in från vallokalerna.
SVT på plats
– 70 procent av rösterna är ett betydligt bättre resultat än vad oppositionen vågat hoppas på. De flesta vanliga burmeser jag talat med är väldigt glada och hoppas mycket på förändring, säger SVT:s asienkorrespondent Susan Ritzén som bevakar valet på plats i Rangoon.
– Burmeserna har inte haft så många chanser att visa sitt missnöje med militären och dess styre. Nu verkar det som om de flesta väljare visat politisk mognad och satt grupptillhörigheten och de egna sakfrågorna åt sidan för att i stället rösta på förändring. Det har varit nu eller aldrig.
För att få egen majoritet i parlamentet behöver oppositionspartiet NLD 67 procent i valet, eftersom en fjärdedel av platserna utses av militären snarare än väljs i allmänna val.
– De måste acceptera resultatet, även om de inte vill göra det, säger Win Thein till Reuters.
Erkänner nederlag
Men ordföranden för militärens parti USDP erkänner sig besegrad och understryker att man kommer att acceptera resultatet i valet.
– Vi förlorade, säger Htay Oo, nära allierad med presidenten Thein Sein.
Fredspristagaren Aung San Suu Kyi har hittills varit försiktig med att utropa en definitiv storseger, men antydde tidigare att resultatet pekar i den riktningen i ett tal från en balkong vid NLD:s högkvarter i Rangoon.
Behåller greppet
Trots att det slutliga resultatet inte är klart räknas det redan som ett stort steg mot en fri demokrati. Samtidigt varnar både inhemska och internationella experter för att militärens grepp över Burma kommer att vara fortsatt starkt.
Den nya regeringen kommer nämligen inte ha så mycket att säga till om, menar SVT:s Susan Ritzén:
– Militären har fortfarande makten över polisen, säkerhetstjänsten och ekonomin. Det är militären som tillsätter de tyngsta ministerposterna och de är garanterade 25 procent av platserna i parlamentet oavsett valutgången. Militären kontrollerar dessutom konstitutionen, grundlagen, vilket innebär att de i praktiken kan bestämma hur mycket makt en demokratiskt vald president kan få, säger hon.
Kerry ser svårigheter
USA:s utrikesminister John Kerry välkomnar det historiska valet i Burma, men varnar samtidigt för de hinder som fortfarande återstår på vägen mot en fullständig demokratisering efter decennier av militärstyre. Han pekar bland annat på att flera parlamentsplatser är reserverade för militären och att minoriteter som rohingya förvägrats rösträtt liksom att vissa kandidater diskvalificerats.
– Vi kommer att fortsätta hålla koll på rösträkningsprocessen, och uppmuntra alla parter att se till så att sammanräkningen är transparent och trovärdig och att alla klagomål åtgärdas omgående, öppet och på ett lämpligt sätt, säger Kerry enligt AFP.
Slutresultat dröjer
Några slutresultat för hela landet väntas inte i dag. Preliminära resultat för landet som helhet dröjer till i morgon medan rösträkningen beräknas vara helt avslutad inom cirka tio dagar.
Valet i Burma
Militären har styrt Burma sedan 1962. 2011 infördes formellt en civil regering, men de tidigare toppofficerarna har fortsatt stor makt. Valet i söndags har hyllats som ett potentiellt genombrott för demokratin. Kring 30 miljoner av landets 52 miljoner invånare hade rätt att rösta.
Nuvarande presidenten Thein Sein har tidigare varit general och premiärminister under juntans styre.
Fredspristagaren Aung Sang Suu Kyi, född 1945, hyllas som demokratihjälte och personifierar den politiska oppositionen. Hon satt under många år i husarrest, men kampanjar nu för det mycket populära partiet NLD, som vann en jordskredsseger i valet 1990. Det valets resultat blev dock aldrig verklighet eftersom militärjuntan vägrade att lämna ifrån sig makten.
Författningen förbjuder personer med utländska barn eller makar att bli president – en formulering som militären anklagas för att ha skräddarsytt för att hålla Suu borta från ämbetet. Hennes avlidne make, som hon har barn med, var engelsman.
Suu Kyi har dock varit öppen med att hon kommer att styra partiet och politiken oavsett vem som placeras på presidentposten.