Det ligger skräp, tomma flaskor av alkohol och matrester överallt. 

För varje dörr Tetiana Khodochencko öppnar, och i varje vrå hon tittar, chockas hon på nytt. 

– Titta här har de stått och klippt sig, och där har de kissat i en vattenbägare! utbrister Tetiana Khodochencko. 

Ett hundratal i skyddsrummet

I början av mars gömde hon sig, tillsammans med ett hundratal andra, i byggnadens källare när det plötsligt bankade på ståldörren. 

– Vi öppnade och jag bönföll dem att de inte skulle skjuta oss. Då svarade en soldat att vi inte skulle vara oroliga för att de inte är fascister. Men vi blev beordrade att stanna kvar i källaren, berättar Tetiana Khodochencko. 

”De trodde att de hade vunnit”

I fyra dagar var de kvar medan soldaterna var i byggnaden. 

– Vi frågade om vi kunde få koka vatten så att vi kunde förbereda mat för de yngsta. Det fick vi göra, de var snälla mot oss, säger Tetiana Khodochencko. 

Slutligen fick de alla lämna källaren. 

– Det här var i början av kriget och de trodde att de redan hade vunnit. Det var därför de inte var så aggressiva mot oss. Hade det hänt senare hade de dödat oss alla, säger hon. 

Låg avföring överallt

Byggnaden består av flera våningar och soldaterna använde platsen som sin bas tills dess att de ryska trupperna drog sig tillbaka från Kievområdet i början av april.

När SVT Nyheter är på plats är det första gången som Tetiana Khodochencko ser sin arbetsplats sedan hon lämnade källaren i mars. På andra våningen, där det vanligtvis brukar vara kontor, har stora pilar målats på väggarna. Dessa leder till rum som har använts som toaletter och det ligger avföring överallt. 

Efter att ha inspekterat den tredje våningen får Tetiana Khodochencko slutligen nog. Men innan hon beger sig börjar hon fylla vattenflaskor och börjar vattna de uttorkade växterna. 

– Jag kan inte stå ut med att se dem såhär.