Sasja Skotjilenko har suttit häktad sedan april, efter att på lappar i en matbutik bland annat ha skrivit att den ryska armén sprängde en skola i Mariupol och att hennes ukrainska vänner är tvungna att gömma sig från ryska bomber i tunnelbanan.
Aktionen uppmärksammades av en 72-årig pensionär som angav henne för polisen. Nu riskerar Sasja Skotjilenko tio års fängelse. Brottet hon anklagas för är att ha spridit ”falska nyheter” om den ryska armén – ett brott som enligt en ny lag som antogs i Ryssland i mars 2022 kan ge upp till 15 års fängelsestraff.
Nio personer har dömts till fängelse sedan lagen trädde i kraft. Det längsta straffet har oppositionspolitikern Ilja Jasjin fått. Han dömdes till åtta år.
– Man kan även bötfällas för samma brott, det finns sådana fall. Men de personerna erkände att den information som de hade spridit var falsk. Sasja kommer inte att erkänna det, hon står för det hon skrev på lapparna, säger hennes försvarsadvokat Jana Nepovinnova.
Olika lagar för att förfölja
Sedan Rysslands invasion av Ukraina har 5 600 personer fått böter för “misskreditering” av den ryska armén.
Flera av dem har till exempel demonstrerat med plakat med texten “Nej till krig” eller uttalat sig mot kriget på sociala medier, säger Marija Kuznetsova, presstalesperson på människorättsorganisationen OVD Info.
Totalt 424 personer i Ryssland väntar på rättegång efter att de på något sätt har tagit ställning mot kriget i Ukraina, enligt OVD Info. Bland de åtalade finns 105 aktivister och politiker, 32 journalister och 9 militärer. Cirka hundra av dem är häktade.
Ryska myndigheter använder också de vanliga lagarna för att komma åt dem som visar missnöje med kriget.
– Har man till exempel förstört en staty med en Z-symbol så åtalas man för vandalism. De som demonstrerar åtalas ofta för ”våldsamt motstånd”. Då straffas man med arrest – att bli inlåst i en cell i upp till 30 dagar. Det är också vanligt att tjänstemän tvingar arbetsgivare att säga upp dem som har tagit ställning mot kriget, säger Marija Kuznetsova.
