Markkonflikten i södra Chile kallas ofta för ”mapuche-konflikten”, efter namnet på landets största urfolksgrupp.

Slarvigt, anser många – så även president Gabriel Boric.

– Det är inte en ”mapuche-konflikt”, det är en konflikt mellan den chilenska staten och ett folk som har rätt att existera, sade den unge vänsterledaren i sitt första tal som president i mars.

Mapuchefolkets flagga kunde ofta ses vaja bland folksamlingarna under Borics kampanjmöten inför valet i fjol. 36-åringen kritiserade den konservative expresidenten Sebastián Piñera för att elda på oroligheterna i de sydliga regionerna genom att sätta in militären, och utlovade ett nytt sätt att ta sig an frågan.

Svårigheterna att navigera den infekterade konflikten blev dock tydliga då Borics inrikesminister Izkia Siches i mars reste till regionen Araucanía som en del i den nya regeringens dialogstrategi. Siches och hennes stab tvingades söka skydd efter att skottlossning hörts vid deras ankomst till samhället Temucuicui.

Samma metod

Hon kunde dock genomföra sitt planerade möte med fadern till jordbrukaren och aktivisten Camilo Catrillanca, som sköts ihjäl av polis 2018, och regeringen har inskärpt att man vill fortsätta på dialogspåret.

Samtidigt har fordonsbränder och våldsutbrott fortsatt skaka regionerna Araucanía och Biobío – och i maj beslutade Boric att ta till samma metod som sin företrädare. Undantagstillstånd infördes i fyra provinser vilket innebär att militären återigen patrullerar vägar i områdena. Regeringen pekar på att det lett till en minskning av våldsamma händelser.

Samtidigt har spänningarna skärpts. Vissa mapuche-företrädare beskriver militärens närvaro som en oacceptabel provokation.

– Att skicka hit militären innebär en krigsförklaring, sade Víctor Queipul, lokal ledare i Temucuicui, i en intervju i maj.

Historisk konflikt

Konflikten har sina rötter i den chilenska statens våldsamma annektering i slutet av 1800-talet av det historiska mapuche-territoriet Araucanía, som hade lyckats hålla sig fritt under den spanska kolonisationen.

Ockupationen slog sönder ursprungsbefolkningens samhällen och banade väg för det skogs- och jordbruk som i dag främst bedrivs av storföretag som ofta odlar ensidigt med eukalyptus eller tall.