När Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari förändrades det säkerhetspolitiska läget radikalt i Europa. Tio dagar senare kom beskedet att det danska folket ska folkomrösta om att delta i EU:s försvarssamarbete fullt ut.
– Det fanns en tid före Rysslands anfall på Ukraina och det finns en tid efter, sade statsministern Mette Frederiksen (S) på kvällen den 6 mars när hon tillsammans med flera oppositionspartier höll en presskonferens om att en folkomröstning ska hållas.
I dag kan runt 4,2 miljoner danskar lägga sin röst om försvarsförbehållet – ett av fyra undantag från EU-samarbetet som Danmark har sedan 1993. Av folketingets partier är det endast rödgröna Enhedslisten samt invandringskritiska Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige som säger nej till att ta bort undantaget.
– För Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige handlar det om Danmarks suveränitet i förhållande till EU. För Enhedslisten om en militarisering, säger Rasmus Brun Pedersen, lektor i statsvetenskap vid Århus universitet.
Räcker med Nato – anser partierna
Rätten att bestämma över danska soldater kommer dock inte att överlämnas i EU:s händer om förbehållet tas bort. Det är det danska parlamentet som fattar beslut om huruvida soldater ska ingå i framtida EU-operationer.
Både Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige anser dock att det räcker att Danmark är med i försvarsalliansen Nato.
– När vi talar om säkerhet är det Nato som garanterar vår säkerhet, självständighet och frihet, sade nyligen Pernille Vermund, partiledare för Nye Borgerlige, enligt nyhetsbyrån Ritzau.
Länge har det inte varit något större problem för Danmark att stå utanför EU:s försvarssamarbete, men efter Rysslands annektering av Krim i Ukraina 2014 har unionen tagit små steg för ett djupare samarbete på området.
– Det har blivit allt fler gånger där vårt förbehåll har märkts. Fler gånger där vi inte har kunnat vara med på exempelvis olika möten. Det har inte betytt så mycket fram till 2014, eftersom EU inte haft särskilt mycket aktivitet på området innan dess, säger Brun Pedersen.
Inte haft betydelse
Även om det danska undantaget har blivit mer märkbart på senare år har det i praktiken inte haft någon betydelse, anser Peter Viggo Jakobsen, lektor vid den danska försvarshögskolan.
– EU är en liten militär spelare, så av den anledningen har det ingen betydelse om vi är med eller inte. Förbehållet gör att vi inte kan vara med i insatser ledda av EU, men där har vi i stället kompenserat genom att bidra till andra operationer i Nato och FN, säger han.
Fakta: Danmarks EU-förbehåll
Danmark har varit medlem i EU sedan 1973. Sedan 1993 har landet haft fyra förbehåll i sitt EU-medlemskap.
Förutom försvarssamarbetet handlar undantagen om att inte delta i euro-samarbetet, det rättsliga samarbetet, vilket bland annat innefattar asylregler, samt unionsmedborgarskapet.
Undantaget om EU-medborgarskap gäller i praktiken numera samtliga medlemsländer. Förbehållet blev infört eftersom danskarna exempelvis ville försäkra sig om att EU-medborgarskapet inte skulle ersätta ett nationellt medborgarskap.
Dagens försvarsförbehåll innebär bland annat att Nato-landet Danmark, tillsammans med Malta, inte deltar i det europeiska försvarssamarbetet Pesco.
Man deltar heller inte i de delar av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som berör försvarsområdet, gemensamma försvarsövningar eller med soldater i EU-ledda insatser i konfliktområden.
2015 röstade danskarna nej till att ersätta förbehållet inom rättsområdet med en så kallad tillvalsordning. 2000 röstade det danska folket nej till att införa euron som valuta.
Källa: Ritzau /TT