När 96 procent av rösterna räknats ser det röda blocket, anförda av sittande socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen, ut att få 49 procent av rösterna och 86 mandat. Den blå sidan ser ut att få 42 procent och 73 mandat, men statsministerkandidaten Jakob Ellemann-Jensens parti Venstre gör enligt prognosen ett dåligt val.
– Det är ett historiskt val med helt nya partier som kommer in. Och de fyra partier som i decennier varit dominerande ser ut att få mindre än hälften av rösterna, säger Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap.
Vilde blir vågmästare
Sedan den första vallokalsundersökningen har gapet mellan blocken krympt, men en sak har inte förändrats: Mittenpartiet Moderaterne blir vågmästare.
I sitt tal på valvakan säger partiledaren och politiske veteranen Lars Lökke Rasmussen, som för fem månader var politisk vilde, att hans parti ska verka för att ta makten tillbaka till folket.
– Det är det vi måste använda våra mandat till. Vi vet inte exakt hur många vi blir, men vi vet att vi kommer få en folketingsgrupp som består av människor som varit ute i verkligheten.
Regeringsbesked lär dröja
Enligt prognosen ser Moderaterne ut att få drygt 9 procent av rösterna och 16 mandat, men beskedet om vilket block de kommer stödja lär dröja. Man säger sig dock sikta på en mittenregering och det är inte otänkbart att veteranen Lökke Rasmussen, som redan varit statsminister två gånger för Venstre, själv ger sig in i kampen om statsministerposten.
Även nystartade Danmarksdemokraterna ser ut att ha gjort ett bra val och kan bli störst inom det blå blocket. Samtidigt tycks Dansk Folkeparti, som för några år sedan var Danmarks näst största parti, med nöd och näppe klarar sig kvar.
Totalt ser 13 partier ut att klara tvåprocentsspärren och får göra upp om de 179 mandaten i Folketinget. Fyra av dessa tillfaller Grönland och Färöarna (två mandat vardera) och är inte medräknade i vallokalsundersökningarna.
