Partiet har förändrats
Miljöpartiet De Gröna började som ett radikalt protestparti och växte fram efter vänsterrörelsen 1968. De väckte stort uppseende med sin respektlösa stil i förbundsdagen där de för första gången tog plats för 35 år sedan. Partiet har ständigt brottats med inre strider mellan de pragmatiska realpolitikerna och den radikala vänsterfalangen.
– Den striden är nu över och pragmatikerna har vunnit. Partiet har förändrats och den gamla vänstergenerationen är borta ur ledningen. Nya ansikten har tagit över, säger statsvetare Thomas Sommerer vid Stockholms universitet.
Regeringsdugliga
Det tyska miljöpartiet har suttit i två regeringar på riksnivå. De regerade 1998-2005 ihop med det socialdemokratiska partiet SPD med Gerhard Schröder som förbundskansler och med den karismatiske gröna profilen Joschka Fischer som utrikesminister. Men partiet sitter i ledningen för nio av de sexton delstaterna och de samarbetar även med Angela Merkels kristdemokratiska parti CDU på delstatsnivå.
– Det var otänkbart för några år sedan att en grön politiker kunde bli regeringschef i en tysk delstat. Men så har skett i den konservativa delstaten Baden-Württemberg. De Gröna har där vuxit till största parti och visat att de är så flexibla att de kan samarbeta även med CDU, säger statsvetaren Thomas Sommerer till SVT Nyheter.
Miljöfrågorna aktuella igen
Många av de klassiska miljöfrågorna är åter på tapeten vilket gynnar De Gröna. Körförbud för äldre dieselbilar i 14 tyska städer diskuteras intensivt. Sommarens torka väckte en ny klimatdebatt till liv. Luftföroreningarna, kolkraftens framtid och plasten i världshaven är dagligen närvarande i det offentliga samtalet. I Tyskland har miljöfrågorna helt tillhört De Gröna eftersom man saknar ett parti som den svenska Centern.
Partilandskapet har förändrats
Tidigare låg de tyska riksdagspartierna och trängdes i den politiska mitten men migrationsfrågan har fått partierna att dras isär ut mot kanterna. Det högernationalistiska Alternativ för Tyskland och De Gröna har båda gynnats av sina tydliga budskap – för eller emot invandringen. De breda mittenpartierna, CDU och SPD, är splittrade i sina försök att hantera asylfrågor och integration.
– Vi ser tydligt att den gamla höger-vänsterskalan inte längre gäller, säger Thomas Sommerer. Han fortsätter:
– Nu delas partierna in efter värderingar. Gröna, alternativa och liberala på ena sidan och traditionella, auktoritära och nationalistiska på den andra, enligt den nya skalan som kallas GAL-TAN, och som beskriver ideologiska skillnader.
Missnöje med andra partier
De Gröna har sin traditionella bas bland vänsterakademiker i storstäderna och i västra delen av landet. Fler kvinnor röstar grönt än män och nu har partiet även lyckats attrahera äldre kvinnor i kristna konservativa områden. Till skillnad från det svenska Miljöpartiet har de tyska Gröna inte behövt kompromissa med sina hjärtefrågor eftersom de varit i opposition. De Gröna profiterar på missnöjet med den stora koalitionen under Angela Merkels ledning.
Artikeln har uppdaterats med valresultatet av delstatsvalet i Hessen den 28 oktober.