Enligt opinionsundersökningarna är det redan så gott som avgjort. Frankrikes blivande president heter Emmanuel Macron.

Han leder, i den sista opinionsundersökningen inför morgondagens val, över sin motkandidat Marine Le Pen med omkring 20 procentenheter. Macron samlar stöd från dryga 60 procent av fransmännen, och Le Pen knappt 40 procent, enligt undersökningen.

”Samlar stöd” är dock inför detta presidentval ingen okomplicerad term, särskilt när det kommer till Emmanuel Macron. Den mittenorienterade kandidaten är långt ifrån så populär bland fransmännen som opinionen ger sken. Många uttrycker gång på gång att de väljer att lägga sin röst på Macron enbart för att ”rösta mot” Marine Le Pen.

LÄS MER: Sista mätningen före ödesdagen: Emmanuel Macron leder stort

”Glastak” hindrar Nationella fronten historiskt

Häri ligger Marine Le Pens, och hennes parti Nationella frontens, stora besvär på vägen till presidentmakten. Genom Frankrikes valsystem måste en kandidat samla över 50 procent av rösterna för att väljas till president. Till följd av partiets historiska stigmatisering, är detta just nu en teoretisk omöjlighet för Marine Le Pen, förklarar Serge Galam, forskare vid opinions- och forskningsinstitutet Cevipof, för l’Express.

– I Frankrike har vi över 50 procent av väljarkåren som helt och hållet vägrar rösta på Nationella fronten. Om partiet har chans att ta makten, röstar de genom motstånd och således på den andra kandidaten, säger Gamas.

LÄS MER: Vägen till Elyséepalatset

Tydligt i valet 2002

Så blev också fallet i det historiska presidentvalet 2002, då Nationella frontens dåvarande ledare Jean-Marie Le Pen mötte högerns Jacques Chirac i den andra valomgången. Chirac segrade med över 80 procent av rösterna, bland annat genom att vänsterväljare gick man ur huse för att hellre rösta fram en högerpresident än en från Nationella fronten.

2017 visar dock flera undersökningar på att detta till synes impulsiva motstånd mot Nationella fronten har minskat en hel del, tydligt bland annat genom det ordentligt mindre förutspådda glappet mellan Macron och Le Pen och det som uppstod mellan Chirac och Le Pen den äldre, samt Nationella frontens och Marine Le Pens överlag starkare opinionssiffror.

LÄS MER: Detta är den franska ekonomins utmaningar

Röstar inte på Macron – men mot Le Pen

Valet är dessutom långt ifrån avgjort, menar Serge Galam, som också, till skillnad från de flesta opinionsmätningarna, förutspådde britternas ”ja” till brexit, liksom Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet.

– En stor del av väljarkåren förklarar att de inte tänker gå och rösta på Emmanuel Macron, utan mot Marine Le Pen. Och många kommer inte att göra det. För en del av dem kommer motståndet [mot Macron] att vara så starkt att de inte går och röstar, säger Galam i en annan intervju med France Info.

– Väljarna som tänker rösta på Marine Le Pen vill verkligen rösta på henne, och de kommer att gå och göra det, tillägger han.

TV: Här är de två kandidaternas styrkor som talare

Oförutsedda soffliggare

Galam menar att många deltagare i opinionsundersökningar möjligen glider på sanningen när de säger sig ”säkra” på att gå och rösta på Macron, eftersom de upplever det obekvämt att svara annorlunda på frågan. Därigenom kan valdeltagandet bli oförutsett lågt.

Forskaren har skapat flera räkneexempel på möjligheterna kring ett sådant scenario, men lägger själv in brasklappen att hans formler ännu inte är vetenskapligt belagda.

– Om Marine Le Pen förutspås få 42 procent av rösterna, vilket inte är omöjligt, mot 58 för Macron, förlorar hon vanligtvis valet. Men om 90 procent av de som sa att de skulle rösta på Le Pen, och samtidigt enbart 65 procent av de som sa sig redo att rösta på Macron verkligen gör det, vinner Marine Le Pen valet med 50,07 procent.

Tecken på lågt valdeltagande på söndag

Valdeltagandet i morgon har redan förutspåtts bli lägre än vanligt, ner mot 75 procent, mot ett historiskt stadigt 80 procents deltagande i den andra omgången i tidigare val.

Samtidigt pekade mätningar inför den första valomgången den 23 april på ett rejält mycket lägre valdeltagande, omkring 65 procent, men på valdagen tog sig ändå 80 procent av fransmännen till valurnorna för att avlägga sin röst.

Allt är alltså fortfarande möjligt, när Frankrike i morgon gör sitt val.