Turkiska soldater står beväpnade vid Taksimtorget i Istanbul, den 16 juli. Foto: TT

Därför misslyckades statskuppen i Turkiet

Uppdaterad
Publicerad

Kuppmakarna hade för dåligt stöd, både bland befolkningen och den egna militären. Dessutom lyckades de inte neutralisera president Erdogan. Därför misslyckades statskuppen i Turkiet, enligt flera experter. ”Det verkar ha varit ett hafsverk”, säger forskaren Paul Levin.

Sent på fredagskvällen kom uppgifter om att det pågick ett kuppförsök i Turkiet. Det rapporterades om explosioner, skottlossningar och stridsflygplan över Ankara. Men det dröjde inte länge innan den turkiska regimen uppmanade sina anhängare att slå tillbaka mot upproret ute på gator och torg. Strax därefter hävdade president Erdogan att man hade kontroll över situationen.

Enligt den förre turkiske diplomaten Sinan Ülgen, som nu är gästforskare vid tankesmedjan Carnegie Europe, överskattade kuppmakarna sitt stöd inom den egna militären.

Oroligheter i Turkiet

– Det var utanför befälsledet, vilket var kuppmakarnas största handikapp. De hade en otillräcklig portfölj av resurser. De var helt klart för dåligt utrustade för att nå sina strategiska mål… Det fanns definitivt ett mått av inkompetens jämfört med hur kupper genomfördes här förr i tiden, säger han till Reuters.

För lågt stöd

Även stödet bland befolkningen var för lågt, menar Paul Levin vid Institutet för Turkietstudier på Stockholms universitet.

– Jag vet att det finns människor som är så djupt oroade över utvecklingen och ogillar Erdogan att de har önskat sig en militärkupp. Men de flesta som ogillar honom tror ändå inte att ett militärt maktövertagande med våld är lösningen på Turkiets demokratiska problem, säger han till SVT Nyheter.

Frilansjournalisten Tomas Thorén, som har bott i Turkiet i sju år, menar att kuppmakarna inte hade tillräckligt med stöd för att kunna rucka på ordningen. Dessutom kom det snabbt ett motbudskap från regeringssidan.

– Plötsligt fanns de på gatorna och tog över tv-stationer, men man fick aldrig den övertygande känslan av att de var på väg ta över kontrollen. Presidenten (Erdogan) syntes i tv och sade att han mådde bra. Han sade att regeringen fortfarande hade kontroll över stora delar av militären, hela polisen och hade folkets stöd, säger han till SVT Nyheter.

Kuppmakarna verkar också ha missbedömt Erdogans förmåga att mobilisera sina anhängare. Sertac Koc, som är medierådgivare till borgmästaren i Kazandistriktet där flygbasen Akinci ligger, berättar att invånare i närheten snabbt organiserade sig för att stoppa upproret.

– De försökte blockera trafiken till basen med sina fordon och genom att sätta eld på hö för att skymma planens sikt, och till slut försökte de bryta strömmen till basen, säger han till Reuters.

Kunde inte slå ut ledarna

En annan miss från kuppmakarnas sida var att de inte lyckades neutralisera Erdogan eller någon annan högt uppsatt ledare.

En hög tjänsteman uppger att kuppmakarna försökte attackera Erdogan i Marmaris, men att presidenten undvek bomberna med bara några få minuter. Även premiärminister Yildrim ska nätt och jämt ha klarat sig undan kuppmakarnas attacker. Dessutom hade två av kuppmakarnas F-16-plan presidentens flygplan i sikte när Erdogan var på väg från Marmaris till Istanbul. Trots det sköt de inte ned planet, uppger en före detta militärofficer med insyn i händelserna till Reuters.

– Man kan tänka sig att det i en militärkupp är viktigt att snabbt gripa den högsta politiska ledningen. Här lyckades samtliga medlemmar i regeringen inte bara klara sig undan med livet i behåll utan även kommunicera med sina anhängare, säger Paul Levin.

Kan ha varit övervakade

Regeringens snabba, effektiva agerande gör att det finns misstankar om att den kände till att ett kuppförsök var på gång och redan hade förberett sig. Regeringen lyckades till exempel nästan omedelbart mobilisera nästan samtliga böneuppropare som uppmanade människor att gå ut på gatorna och stoppa militärkuppen, menar Paul Levin.

– Det är inte helt konspiratoriskt att säga det, för den senaste tiden har AKP-trogna medier pratat om risken för en militärkupp. Det är inte svårt att tänka sig att regeringen skulle ha vidtagit konkreta förberedelser, säger han.

Det finns teorier om att kuppmakarna kan ha sjösatt kuppförsöket för tidigt, eftersom de insåg att de var övervakade. Uppgifterna styrks, enligt Reuters, av tjänstemän i Ankara.

– De var inte helt förbereda. Planerna hade läckt, de upptäckte att de var övervakade och det verkar ha tvingat dem att agera snabbare än de hade planerat, säger Sinan Ülgen vid tankesmedjan Carnegie Europe.

Dåligt koordinerad

Det intryck Paul Levin har fått är att kuppen verkar ha varit dåligt koordinerad, vilket kan bero på att kuppmakarna sjösatte kuppförsöket i förtid.

– Kuppmakarna verkade tro att det räckte med att ta kontroll över några få strategiska platser, ett centralt torg i Istanbul, flygplatser, brofästen, den statliga tv-stationen, parlamentet och en mediekoncern.

Kuppmakarna verkar även ha underskattat de sociala mediernas roll.

– Visserligen låg Twitter och Facebook nere ett tag, men gemene man har lärt sig hur man kommer runt sådana här blockeringar. Erdogan kunde också ringa upp en journalist som höll upp telefonen i rutan och intervjuade honom via Facetime under en tv-sändning, säger Paul Levin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Oroligheter i Turkiet

Mer i ämnet