Efter varje demokratisk seger har nya proteströrelser skapats bland republikanerna och varje gång har man tagit ett litet men bestämt kliv åt höger. Efter demokraternas framgångar 2008 blev dock kraften och genomslaget i motreaktionen rekordstort, då den så kallade Tea party-rörelsen plötsligt blev tongivande i debatten.
Och rörelsens framgångar speglades i resultatet i mellanårsvalet 2010, då republikanerna tog tillbaka Representantshuset och rönte stora framgångar på delstatsnivå.
Enligt Martin Gelin, som bott i USA sedan 2001 och de senaste åren punktmarkerat republikanerna, skiljer sig dagens republikanska parti i många avseenden från samma parti för 20 år sedan. Och de konservativa krafterna i landet har aldrig varit bättre organiserade eller mer välfinansierade än i dag.
–Partiet har gått långt till höger i den ekonomiska politiken och omfamnat Ayn Rand- och Hayek-fallangen, med Grover Norquist och Paul Ryan i spetsen. Men man har inte övergivit de andra delarna. Även om man inte pratar lika mycket utrikespolitik och värdekonservativa frågor är de fortfarande viktiga.
Martin Gelin berättar också om den ökade pessimism som han mött bland Republikaner de senaste åren. Han beskriver det som en vilja att ”bryta sig loss från den federala staten, sudda ut sin underskrift från det amerikanska samhällskontraktet och helt enkelt lämna det sjunkande skeppet”.
I det här fallet en stat som enligt många växt sig allt för stor och där ens egna värderingar inte längre är självklara.
Ökad polarisering
Inifrån det republikanska partiet, där många pragmatiker bytts ut mot dogmatiska skyttegravskrigare, höjs också kritiska röster mot utvecklingen. Ta till exempel den moderate Jon Huntsman, kandidat i det senaste primärvalet, som vägrar att delta i veckans konvent.
”Jag hoppas vi kan få tillbaka det parti vi var tidigare, från Lincoln till Reagan, och som alltid var beredd att sätta landet framför politiken”, sade Huntsman tidigare i vår.
Och i samma val där Huntsman misslyckades fanns flera framgångsrika kandidater, som för bara tio år sedan av många skulle beskrivits som radikala virrpannor, till exempel Herman Cain och Michele Bachmann.
Ett tydligt exempel på högersvängen är att när Mitt Romney 2008 utmanade John McCain om presidentkandidatposten, var Romney det konservativa alternativet med republikanska radio- och tv-stjärnor som Rush Limbaugh och Sean Hannity i ryggen.
Men i årets primärval attackerades Romney gång på gång för att inte vara tillräckligt konservativ. Den här gången var det Rick Santorum som var den renlärige i ett, på många sätt, högerextremt startfält.
Och den här förskjutningen till höger har lett till en ökad polarisering mellan partierna. Klyftorna i värderingar mellan Demokrater och Republikaner är nu rekordstora, vilket två färska undersökningar från Pew Research och Washington Post/Kaiser Family Foundation visar.
En polarisering som återspeglats i det politiska dödläget i Washington åren efter Obamas tillträde. Ta till exempel Mitch McConnell, republikanernas ledare i senaten, som 2010 sade att det viktigaste målet för republikanerna var att se till att Barack Obama inte blir återvald. Att han blir en ”one term president”.
Det politiska Washington dras även med problemet att kongressen har ett rekordlågt förtroende – endast en av tio amerikaner tycker att den gör ett bra jobb.
Paul Ryan bekräftar
Att republikanerna tagit ett rejält kliv högerut i de ekonomiska frågorna stod klart i och med Mitt Romneys val av Paul Ryan som vicepresidentkandidat.
Enligt Martin Gelin är det superlobbyisten och anti-skatt-rörelsens huvudperson Grover Norquist och Paul Ryan som nu håller i de ekonomiska trådarna i partiet och att Mitt Romney inte har något intresse av att tygla dessa krafter.
Och höstens val kommer att handla om den amerikanska ekonomin. Och särskilt de delar som har med de offentligt finansierade sjukförsäkringssystemen att göra.
Martin Gelin tror att just debatten kring sjukförsäkringssystemet för personer över 65, Medicare, samt Obamas sjukvårdsreform, känd under namnet Obamacare, avgör valet.
–Det här var en av hudvudorsakerna att de valde Paul Ryan. Man kampanjar på att attackera Obamas svagheter. Det finns ett stort motstånd mot Obamas sjukvårdsreform bland pensionärer.
Och Gelin menar att anledningen att republikanerna pratar om att rädda medicare beror på att många pensionärer velar mellan republikaner och demokrater i just den frågan.
Det vita partiet
2008 lade 80 procent av de etniska minoriteterna i USA sin röst på Barack Obama och en undersökning från Brookings visar att stödet från denna väljargrupp blir än viktigare i år, vilket är ett problem för Romney och Ryan.
–Under Bushs tid försökte man också att vinna minoriteter, men det har man i princip övergivit nu. Man har blivit ett renodlat parti för vita, säger Martin Gelin, som menar att republikanernas förändring de senaste åren gjort det klart svårare att vinna de etniska minoriteternas röst.
–Men man kompenserar det här genom att få än fler väljare bland vita genom att klättra längre och längre ner i den vita inkomstbacken och plocka röster från demokraterna.
I mellanårsvalet 2010 fick republikanerna 62 procent av rösterna från de vita väljarna.
Att Mitt Romney inte valde Floridasenatorn Marco Rubio till vicepresidentkandidat, betyder det att partiet offrade latinoväljarna?
–Ja, man kunde vinna Florida med Rubio, men man behöver vinna både Florida och hela mellanvästern, vilket republikanerna räknar med att Ryan ska kunna göra.
Republikaner har också fått igenom flera nya lagar som gör det svårare för just minoriteter och fattiga att rösta. Bland annat via ökade krav på fotolegitimation, genom att försvåra röstregistrering och förkorta tiden för förtidsröstning.
Men Martin Gelin tror inte att debatten om de nya vallagarna kommer att slå tillbaka mot republikanerna.
–Det är på en sådan teknisk nivå att det nog inte skadar dem politiskt. Ämnet är så svårt att rapportera om och folk tror inte riktigt att det kan vara så enkelt som att republikanerna bara försöker minska valdeltagandet. Men visst har det påverkat. Demokraterna har till exempel registrerat färre nya väljare i Florida, en delstat där små marginaler avgjort val tidigare.
Även gruppen kvinnliga väljare kommer att bli viktig i höstens val och den republikanske kongressledamoten Todd Akins uttalande om att våldtagna kvinnor inte kan bli gravida kommer knappast att hjälpa partiet att vinna denna grupp.
Och Akin har också fått stark kritik inifrån det egna partiet, även om hans åsikt om att abort bör vara olagligt även om kvinnan våldtagits, delas av många.
Martin Gelin menar att republikanerna inför valet kommer att tona ner den kristna högerretoriken och hoppas att debatten kan vinnas genom att prata om de stora välfärdsprogrammen, till exempel medicare, och hur man ska rädda dem genom att förändra dem.
Gelin tror också att republikanerna hoppas på att Paul Ryan som person ska ha en viss attraktionskraft på den kvinnliga väljarkåren.
–Man vill utmåla Romney och Ryan som de seriösa, som papporna som tar hand om räkningarna. Till skillnad från Obama och Biden, som målas upp som slarviga och oseriösa.
”Kommer se ny typ av personangrepp på Obama”
Inför veckans konvent ser Martin Gelin fram emot en rad saker. Bland annat hur vissa utbrytargrupper, som inte är helt nöjda med Romney och Ryan kommer att agera.
Till exempel samlade libertarianen Ron Paul, som fortfarande rent tekniskt är en kandidat till nomineringen, i går sina anhängare till en heldag på ett universitet i Tampa.
–Men framför allt ska det bli intressant att se hur man paketerar medicare-kampanjen och Ryans idéer om välfärdsstaten.
–Jag tror också vi får se en ny typ av attack mot Obama, där man försöker krossa honom som person. Vi kommer säkert att få se många av talarna dra samma skämt om Obama. Förra gången handlade påhoppen om att han var den flummiga socialarbetaren som hängde med radikala svarta i Chicago, men den här gången kommer det bli något nytt, säger Martin Gelin.
Om republikanerna skulle förlora höstens val tror ändå Gelin det finns en framtid för partiet. Både för skyttegravsrepublikanerna i kongressen och de mer moderata delarna av partiet.
–Inom sinom tid kommer de moderat tillbaka. Kanske kommer vi att få se Floridaguvernören Jeb Bush som presidentkandidat 2016.
–Men man vinner rätt mycket på politiskt kaos. Ju mindre Obama får gjort under sin andra mandatperiod, desto bättre för republikanerna. Det kanske inte finns så mycket utrymme åt höger, rent sakpolitiskt, men man kan fortsätta att försvåra demokraternas arbete. Man ser det som ett slagfält där man ska krossa demokraterna, och har väldigt lite intresse av att kompromissa.