Efter polisens dödsskjutning av den obeväpnade tonåringen Michael Brown i Ferguson i Missouri rasade kravaller. Nu talar hans mor Lesley McSpadden på Demokraternas konvent. Foto: Jeff Roberson/AP/TT

Demokrater kräver skärpta vapenlagar

Publicerad

Sju mödrar till unga svarta som fallit offer för bland annat polisvåld talar till USA från Demokraternas konventsscen i Philadelphia. Det råder inget tvivel om att vapenfrågan blir het under höstens valrörelse.

Otaliga skolskjutningar och uppmärksammade fall där unga svarta – i flera fall obeväpnade – skjutits ihjäl av polis har skakat USA de senaste åren. Demonstrationer och kravaller har rasat i många städer samtidigt som kongressen misslyckats med att stärka vapenlagarna. Både den blivande presidentkandidaten Hillary Clinton och dåvarande rivalen Bernie Sanders lovade under primärvalsrörelsen att ta itu med det faktum att svarta är överrepresenterade i landets fängelser och omotiverat ofta grips av polis.

”Ständigt rädd”

– Det är oroande och det krävs större resurser för att gå till botten med vad som är fel. Är det mer utbildning som behövs? Förståelse för hur och när man ska använda våld, frågar sig Joe Tucker, konventsdelegat från Kalifornien, när frågan om polisens dödsskjutningar av svarta kommer upp.

Mödrarna till bland andra Michael Brown, den obeväpnade tonåring som 2014 sköts ihjäl av polis i Ferguson i Missouri, och Eric Garner, som dog i New York 2014 när polisen tog strypgrepp på honom, tar nu plats på konventets scen. Det kan ses som ett erkännande av proteströrelsen Black Lives Matter (ungefär Svarta liv har betydelse) som håller på att växa sig stark över USA. Väljare har sagt till TT att USA befinner sig i en andra medborgarrättsrörelse.

– Som ung har jag blivit stoppad och fått bilen genomsökt. Som svart man i USA tvingas man ständigt vara rädd när man sätter sig bakom ratten, säger Tucker som också anser att vissa poliser håller varandra om ryggen.

Hög tid

Hillary Clinton har lovat en skärpning av USA:s vapenlagar medan motståndaren och republikanen Donald Trump vill skydda rätten att bära vapen. Gilda Cobb-Hunter, demokratisk delegat från South Carolina och ledamot av delstatskongressen, anser att det är hög tid att ta tag i vapenfrågan och de bakomliggande orsakerna till vapenvåldet i landet.

– Jag hoppas att vårt samhälle befinner sig vid en punkt där vi ser att vi måste agera mot nedskjutningarna av svarta män på våra gator.

Fakta: USA och vapen

Amerikaners rätt att bära vapen slås fast i det andra tillägget till USA:s författning, som antogs 1791. Denna rätt bekräftades som en ”garanti av den personliga rätten att äga ett vapen” i ett beslut av USA:s högsta domstol 2008.

Landets delstater har dock olika lagar när det gäller försäljning (eller begränsning av försäljning), registrering, förvaring, åldersgränser och annat som rör vapeninnehav.

När man talar om skärpta vapenlagar avses ofta förbud för vissa automatvapen och/eller bättre bakgrundskontroll av personer som köper vapen. Ett regelrätt förbud av skjutvapen anses inte realistiskt.

Generellt anses republikanska politiker vara mer vapenvänliga medan flera demokrater har försökt skärpa vapenlagarna. En viktig aktör i sammanhanget är den mäktiga vapenlobby-organisationen National Rifle Association (NRA).

2011 uppgav 47 procent av amerikanerna att det fanns ett skjutvapen i deras hem, enligt opinionsinstitutet Gallup.

Bakgrund: Uppmärksammat polisvåld mot svarta

I juli 2014 grips den svarte sexbarnspappan Eric Garner. En av poliserna kopplar i strypgrepp runt hans hals. Garner avlider på platsen och rättsläkare slog fast att strypgreppet tillsammans med trycket mot hans bröst låg bakom dödsfallet, även om Garners dåliga hälsa också anses ha bidragit.

I augusti 2014 skjuts den 18-årige, obeväpnade Michael Brown ihjäl i Ferguson i Missouri ihjäl med minst sex skott, efter att polis misstänkt honom för cigarettstöld. Stora protester och kravaller utbryter, vilka tar ny fart efter att en åtalsjury kommit fram till att inget åtal bör väckas mot polisen.

I april 2015 stoppas Walter Scott för ett trasigt bromsljus, i staden North Charleston. Det slutar med att han blir skjuten i ryggen åtta gånger av en polis när han försöker springa därifrån.

I juli 2015 får dödskjutningen av 43-årige Sam DuBose stor uppmärksamhet som ett exempel på övervåld med rasistiska undertoner i USA. Polismannen Ray Tensing som sköt åberopade nödvärn, men uniformskameran avslöjar att han aldrig var i akut fara.

I november 2015 släpps en film som visar hur 17-årige Laquan McDonald skjuts till döds med 16 skott av en polisman hösten innan. Publiceringen utlöste demonstrationer mot rasistiskt våld och president Obama sade sig vara mycket upprörd efter att ha sett klippet.

Nya demonstrationer har blossat upp efter två händelser nu under sommaren: 37-årige Alton Sterling blev skjuten till döds av polis utanför en närbutik i Baton Rouge, Louisana. En video visar hur två poliser trycker ner Sterling på marken innan en av dem skjuter honom fyra gånger, från nära håll. Några dagar senare sköts 32-årige Philando Castile ihjäl när han under en poliskontroll i Minneapolis sträckte sig efter sitt körkort.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.