”Militären tillhör folket, inte parallella strukturer”, sa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan när han i går talade till folket, dagen efter det misslyckade kuppförsöket i landet.
Erdogan syftade till anhängare av den religiöse ledaren och författaren Fetullah Gülen, ärkefienden som en gång var hans vän.
Mild tolkning av islam
Militärkuppen i landet hade inte pågått i mer än några timmar natten till lördag innan Turkiet pekade finger mot en liten stad i den amerikanska delstaten Pennsylvania där Gülen bor i exil sedan 1999. Enligt regeringen är det Gülen och hans anhängare, Gülenrörelsen, som står bakom den misslyckade militärkuppen och som vill ta över makten i landet.
Gülenrörelsen som grundades i Turkiet i slutet av 1970-talet, engagerar sig främst i sociala och religiösa frågor och driver hundratals skolor i Turkiet och runtom i världen. Rörelsen har lockat många anhängare för sin milda och pragmatiska tolkning av islam och de moderna, avancerade utbildningarna som skolorna bedriver.
Enligt BBC får Gülenrörelsen pengar från anhängarna som donerar mellan fem och tjugo procent av sina inkomster, men sekulära kritiker menar att rörelsens ändå sprider en konservativ syn på familjevärderingar, tobak och alkohol.
Vänner blev ärkefiender
Erdogan och Gülen var länge vänner och kompanjoner, men Gülenrörelsens popularitet och spridning bland anställda i Turkiets offentliga liv sägs dock ha gett president Erdogan huvudbry. 2013 kom de båda ledarna ihop sig när Erdogans närmaste medarbetare anklagades för korruption av poliser och jurister som ska ha varit anhängare till Gülen. Erdogan svarade med att stänga flera Gülenskolor och sedan dess har stämningen mellan de båda männen varit kylig.
I fredags förklarade kuppmakarna i direktsänd tv att det sekulära styret i Turkiet har urholkats av nuvarande regering och att de istället vill att ett ”fredsråd” ska styra och se till att lag och ordning råder.
Nu anklagar alltså Turkiet Gülen och hans anhängare för att stå bakom militärkuppen, men Gülen förnekar inblandning och fördömer det som har hänt. I ett tal i hemstaden i USA i går förklarade 75-åringen att han inte har något intresse för hemlandet och inte ens vet vilka hans anhängare är.
Erdogan kräver dock att ärkefienden som numera anklagas för förräderi överlämnas eller deporteras från USA. USA menar att man hittills inte har kunna hitta några bevis mot honom som skulle motivera sådana följder, men nu ska man överväga Turkiets krav.