23 november: Sista poströster
Poströster måste vara stämplade senast på valdagen 3 november för att räknas. I de flesta stater måste de dessutom vara framme senast någon dag efter valet, men i delstaten Washington får de komma in så sent som 23 november. Detta är alltså den sista dagen som en amerikansk delstat kan få in röster från väljare.
8 december: Allt räknat
Hur jämnt det än blir i presidentvalet ska alla röster vara räknade och alla dispyter utredda innan den 8 december. Eventuella omräkningar ska vara klara och elektorsrösterna fördelade. Datumet kallas för safe harbor – trygg hamn – och om det återstår frågetecken efter det går meningsskiljaktigheterna till Högsta domstolen som får sista ordet.
14 december: Elektorer röstar
Den första måndagen efter den andra onsdagen i december ska elektorsrösterna avläggas. I år infaller detta den 14 december. I de flesta stater är alla elektorer förbundna till att rösta på den kandidat som fått en majoritet av rösterna, oavsett om hen fått 51 procent eller 100 procent. Rösterna skickas sedan in till Washington.
23 december: Elektorsröster till huvudstaden
Elektorsrösterna har nio dagar på sig att komma fram till Washington DC. I år måste de vara framme senast den 23 december.
3 januari: Ny kongress
I samband med presidentvalet röstade amerikanska medborgare även fram en ny kongress. Den nya kongressen svärs in 3 januari. Detta blir den 117:e i ordningen.
6 januari: Kongressen samlas
Kongressen samlas för att räkna elektorsrösterna och slå fast vem som blir ny president. Elektorsrösterna blir upplästa och räknade i alfabetisk ordning av två representanter var från representanthuset och senaten. Därefter ska resultatet lämnas vidare till senatens ordförande – just nu Mike Pence – som tillkännager vem som blir president.
20 januari: President svärs in
Klockan 12 den 20 januari svärs presidenten in för en ny mandatperiod.
Så styrs USA
- Kongressen skriver lagarna i USA. Den består av senaten och representanthuset, som också kallas de två kamrarna, och har sammanlagt 535 röstande ledamöter. De två kamrarna har lika ansvar för lagstiftningsarbetet. Förutom kongressen styrs USA av presidenten (som har den verkställande makten) och Högsta domstolen (som har den dömande makten).
- Senaten brukar räknas som överhuset och dess befogenheter inkluderar bland annat att godkänna avtal och fördrag regeringen ingått med andra länder, godkänna tillsättandet av höga ämbeten samt att döma i riksrättsmål. Representanthuset brukar räknas som underhuset och dess talman är nummer två i successionsordningen efter presidenten och vicepresidenten.
- Representanthuset och senaten kan ha en annan politisk majoritet än Vita huset. Det betyder exempelvis att presidenten kan vara demokrat medan senaten är republikansk. Därför handlar valet också om dessa viktiga instanser. En sittande president som har en kongress emot sig har svårt att få igenom sin politik.
- Makten i representanthuset kan förändras i mellanårsval och det var det som hände två år in i Donald Trumps mandatperiod. Då tog Demokraterna kontroll över representanthuset medan Republikanerna behöll kontrollen över senaten år 2018. Det innebar att Republikanerna inte längre kontrollerade hela kongressen och att Donald Trump därmed fick svårare att genomföra sin politik.