Kapstadens kust har förvandlats till gravfält. Döda fåglar ligger längst strandkanten tillsammans med sköldpaddor som spolas upp, efter att ha dött i havet.
År 2050 riskerar det att finnas mer plast än fisk i haven. Coleen Moloney är marinekolog vid Kapstadens universitet, hon har studerat problemet i 33 år. Hon tycker inte att plasten i sig är dålig, men att vi måste hitta fler lösningar för att återanvända materialet. Trots att det är billigt.
– Folk måste förstå att när de slänger skräp på gatan eller marken så hamnar det till slut i havet.
Läs också: Varnar: Risk att gifter sprids vid återvinning
Lurar djuren
Coleen Moloney håller upp en liten vit plastbit. Det är bitar som den som marinekologerna oroar sig mest för. Den förrädiska lilla plasten kan inte utsöndras via spillningen, utan blir fast i magen. Djuren luras att tro att de ätit och är mätta, istället svälter de ihjäl.
Många av sjöfågelarterna som hittas döda vid Kapstadens kust har fått i sig plast.
– Bland vissa arter har nästan varje individ som hittats haft plast i sig, säger Coleen Moloney.
Se Friktions reportage från Kapstadens stränder.
Om Friktion
Världen engagerar. Med reportage, fakta och analys tar vi upp de stora frågorna i vår tid. Frågorna som skaver lite. Människa och miljö, krig och konflikter – Friktion handlar om den värld vi alla delar. Du hittar alla våra klipp och ämnena vi fördjupar oss i på SVT Play, SVT Nyheter och på sociala medier.
