Bråket kring den tyske riksbanksdirektören Thilo Sarrazin kan ändra på det. På fredagen avgick han frivilligt.
Avskaffar sig själv
Hans bok ”Deutschland schafft sich ab”, Tyskland avskaffar sig själv, är en skandalsuccé. Nära 300.000 exemplar har redan sålts.
Han talar om ett Tyskland som ”fördummas” av muslimsk (turkisk) invandring. Skräckvisionen är ett muslimdominerat Tyskland. Han fruktar att hans barnbarn ska leva i ett land med böneutropare överallt.
I boken stöter han sig också med judarna: de har ”en särskild gen” som utmärker just dem. Han har bett om ursäkt och säger nu att judarna har en hög intelligenskvot. Även detta präglas av rastänkande.
Hjälte
Det politiska etablissemanget har tagit avstånd. Så till exempel förbundskansler Angela Merkel, kristdemokrat. Och Sarrazins eget socialdemokratiska parti.
Men Sarrazin är en hjälte för många. Han har ”vågat säga som det är”. Sarrazin tycks ha blottat en klyfta mellan den politiska eliten och ”vanligt folk”.
Böld
Frågan är alltså om detta blir något som gynnar invandrarfientliga partier. Det tycks som om man stuckit hål på en böld. En opinionsmätning säger att han skulle få 18 procent om han bildade ett eget parti.
Cirka 30 procent av tyskarna instämmer i omdömet att Tyskland blivit dummare genom invandringen. Cirka 60 procent tycker att Sarrazins påståenden är ”befogade” (opinionsmätning i nyhetsmagasinet Focus).
Tyskland har de sista årtiondena varit ytterst politiskt korrekt; man har till exempel undvikit att kritisera Israel. Spåren från nazismen har präglat landets in- och utrikespolitik. Att förneka Förintelsen är straffbart, att visa nazistiska symboler är också ett brott.
”Gäster” – inte invandrare
Samtidigt har Tyskland (Västtyskland) varit ett land där man inte integrerat sina invandrare. Det skedde inte ens på 60- och 70-talen, då de helt enkelt kallades ”gästarbetare”.
Och i Östtyskland (DDR) låste man in sina ”gästarbetare” från Vietnam och Mocambique i förläggningar. De träffade aldrig vanliga östtyskar, som när muren föll knappt träffat en utlänning. Följden blev en ökad rasism i öst.
”Gästarbetarna” skulle förse industrin med arbetskraft, när de behövdes och sen sticka hem igen. Det dröjde innan Tyskland erkände att man var ett invandrarland.
Tyskt blod
Till slutet av 90-talet kunde bara den bli tysk medborgare som var av ”tyskt blod”. Man måste alltså kunna visa upp att man på något sätt hade tysk härstamning.
Först på sistone har den tyska regeringen börjat lansera ett integrationsprogram. I dag är fem procent av Tysklands 82 miljoner invånare muslimer, mest turkar.
Den tredje generationen av tysk-turkar verkar vända sig bort från det tyska samhället. Många talar inte tyska. Undersökningar visar att det är 10-15 procent som inte vill acceptera det tyska samhället. Det är alltså runt en halv miljon människor.
Gått tillbaka
De etablerade partierna – både krist- och socialdemokrater – har gått tillbaka de senaste valen. Frågan är hur denna fråga påverkar partipolitiken, när de stora partierna slåss för att behålla sina väljare. Nästa år hålls är det ett halvdussin regionalval...
Frågan är om detta inleder en debatt som rensar luften. Eller om det gör rasismen rumsrenare.
Europa får hålla andan.
Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, SVT