– Jag skulle inte vilja forska i något annat land. Här har jag allt, säger Francisco Castro och blickar ut över Guayaberofloden.
På andra sidan floden försvinner solen ned bakom Macarenabergen. Där möts Andernas berg och Amazonas regnskog. Det skapar en biologisk mångfald som saknar motstycke på jorden. En dröm för en biolog som Francisco Castro. Men paradiset är hotat.
Löften om expansion
Colombias regering och Farc-gerillan undertecknade 2016 ett historiskt fredsavtal. Och landets president Juan Manuel Santos fick Nobels fredspris kort därefter. Fredsavtalet satte punkt för en av världens äldsta och blodigaste väpnade konflikter, vilket har resulterat i historiskt låga våldssiffror. Men nu växer oron för att freden ska leda till omfattande miljöförstörelse.
President Santos kommer från en av Colombias rikaste och mest inflytelserikaste familjer. Och med löftet om att göra nya områden tillgängliga för ekonomisk expansion fick han med sig stora delar av näringslivet bakom fredsprocessen.
Konflikten skyddade naturen
I Colombias huvudstad Bogotá arbetar sociologen Diana Rodríguez som är expert på miljörätt och forskar om relationen mellan krig, fred och natur. Hon visar oss kartor där stora delar av Colombia är täckt av områden som upplåtits för gruv- och oljeprospektering.
– Det finns en tydlig motsättning mellan ekonomisk utveckling och miljö. Framför allt eftersom utvecklingen i Latinamerika varit beroende av att exploatera naturresurser, förklarar Rodríguez.
Den väpnade konflikten i Colombia har traditionellt förknippats med miljöförstörelse, bland annat eftersom gerillan orsakat stora skador genom att spränga oljeledningar. Men Rodríguez har i sin forskning upptäckt en annan sida av myntet.
– Det förvånande mig att komma fram till att konflikten också har skyddat naturen, säger hon.
Nya ekonomiska möjligheter
I de områden som kontrollerades av Farc införde gerillan informella lagar som reglerade skogsavverkning, jordbruk och vattenanvändning. Dessutom gjorde den väpnade konflikten, och de risker som den medförde, att ekonomiska intressen höll sig borta från stora delar av landet.
Ett tydligt exempel är Amazonas. Den colombianska delen av världens lunga var fram tills helt nyligen mindre skövlad än regnskogen i grannländerna Brasilien och Peru. Men med freden öppnas nya ekonomiska möjligheter. Nu dras vägar genom colombianska Amazonas och i dess kölvatten breder ekonomiska näringar ut sig: betesmarker, oljeutvinning, storskaligt jordbruk och gruvdrift.
”Människans fred är naturens krig”
Francisco Castro och de andra biologerna för en kamp mot klockan. Trycket ökar på tidigare orörda områden. Enligt colombianska miljöorganisationer har avverkningen ökat med 44 procent sedan vapenvilan mellan regeringen och Farc trädde i kraft.
I den täta regnskogen fortsätter Castro att undersöka växtlivet. Här finns fortfarande många oupptäckta arter som skulle kunna få stor betydelse som livsmedel eller mediciner. Men den biologiska skatten riskerar att gå förlorad innan vi ens hunnit kartlägga den.
– Människans fred är naturens krig. Förstörelsen går alltid mycket snabbare än forskningen.
Se Korrespondenterna om skogens soldater på SVT Play