För fiskaren Samir El Handassa i Egyptens Nildelta är livet tätt sammanlänkat med floden. Vattennivån påverkar hur stor fångsten blir. Därför blev han mycket överraskad när Etiopien nu i veckan började avleda vatten från floden Blå Nilen i samband med bygget av Afrikas största damm.

– Fisken är som människan. När du har ett stort hus kan barnen springa fritt. Men när rummet är litet begränsas de. Så är det också med fisken, den minskar i antal om vattennivån sjunker, säger han.

Det är tidig morgon när vi ger oss ut på Nilen i Samirs fiskebåt. Vi styr mot några vassruggar där det brukar finnas mycket fisk. När näten lagts i hamrar Samir på durken med en pinne. Ljudet ska skrämma in fisken i nätet.

Det var i tisdags som Etiopien började avleda vatten från floden Blå Nilen. Genom bygget av den jättelika vattenkraftsdammen Grand Renaissance Damm hoppas landet bli Afrikas ledande exportör av elektricitet. Men både Egypten och Sudan som ligger nedströms är mycket torra länder som motsatt sig bygget. I Egypten uppskattas att Nilens flöde kommer att minska med en femtedel under de fem år det tar att fylla dammen, och Sudans vattenminister flög i veckan till Kairo för ett krismöte.

– För jordbruket kommer påverkan att bli störst vid Nildalen eftersom den lägre vattennivån i Nilen betyder att havsvatten från Medelhavet kommer in och förstör odlingsmarken, säger Hani Raslan, forskningschef vid Al Ahram Center i Kairo.

Han uppskattar att mellan två och fyra miljoner bönder i Egypten kan komma att förlora sin odlingsbara mark, och även dricksvattentillgången och fisket kommer att påverkas under de år det tar att fylla vattenreservoaren i Etiopien.

Enligt Raslan kommer dammen också att innebära en ökad avdunstning vilket kan påverka flödet i Nilen på sikt.

Blå Nilen har sin källa i den etiopiska Tanasjön och flyter samman med Vita Nilen i Sudan. Det fortsatta flödet ut i Medelhavet går genom norra Sudan och Egypten, under namnet Nilen. 80 procent av Nilens vattenflöde kommer från den Blå Nilen. .

Det är gamla avtal som reglerar hur mycket vatten länderna får ta ur Nilen – upprättade under kolonialtiden. Etiopiens regering menar att dessa avtal inte tagit någon hänsyn till Etiopiens behov.

Etiopien avvisar också Egyptens oro kring dammbyggets konsekvenser för vattentillförseln.

– Floden kommer att återgå till sitt naturliga flöde när dammbygget är klart, sa en talesman för Etiopiens regering till nyhetsbyrån Middle East News Agency i veckan.

Enligt regeringskällor överväger Egypten nu att ta frågan till den internationella brottmålsdomstolen i Haag om länderna inte kan komma överrens. År 2050 spås Egyptens befolkning ha vuxit från dagens 90 till 150 miljoner människor – och behovet av vatten ser därmed ut att öka kraftigt.

I egyptiska medier har frågan gett upphov till en infekterad debatt nu i veckan. President Mohammed Mursis regering anklagas för att tona ned farhågorna kring dammen eftersom man anses ha nog med inrikespolitiska bekymmer. Inom dom närmaste dagarna ska en internationell expertgrupp presentera sin rapport om dammbyggets konsekvenser.

Fiskaren Samir El Handassa hoppas att Etiopien, Sudan och Egypten kommer att kunna samarbeta bättre i framtiden.

– Den här frågan kommer att bli ännu viktigare om några år, säger han.