Texas-senatorn Ted Cruz anses som en klar fiende till partietablissemanget. Det sägs om honom att han lyckats göra sig till ovän med de flesta i denna partielit.
Han är klart mot etablissemanget, mycket konservativ och har som anhängare högerkristna väljare och Tea Party-rörelsen.
Misslyckades överallt
Nattens resultat kan tolkas som att partielitens försök att stoppa Trump, vilka startade under den gångna veckan, håller på att misslyckas, innan kampanjen ens kommit igång.
Cruz vann två av fyra delstater som höll nomineringsval på lördagen. Där han inte vann, var hade dock hans avstånd till Trump minskat klart. Där Cruz förlorade var avståndet bara cirka fyra procent.
Det kan ses som ett starkt resultat och det skadade framför allt den som är partietablissemangets kandidat – Florida-senatorn Marco Rubio.
Lördagens resultat verkar antyda att det på nationell nivå kan bli en duell mellan Trump och Cruz istället.
Rubio kan också anses som konservativ, men han har stöd hos etablissemanget, som alltså försöker introducera honom som den rätta motvikten till Trump.
Men det misslyckades i de republikanska nomineringsvalen på lördagen. Rubio kom trea eller fyra i valen.
Trump har nu 391, Cruz 304 och Rubio 125 av 1.237 erforderliga delegatröster, enligt thegreenpapers.com.
Motkampanjen stärker Trump?
Det kan ses som ett svidande nederlag för Trumps motståndare inom partiet. Det kommer nu rapporter – bland annat baserade på uttalanden i republikanskt orienterade radio-shower – att Trump-anhängarna är rasande över partiledningens planerade kampanj mot Trump.
Frågan är alltså nu om partiledningens inhopp i själva verket stärker Trump. Cruz vinster i två delstater på lördagen kan dock lika gärna vara ett tecken på att kampen mot Trump börjar ge resultat – men inte det resultat som partiledningen önskat.
Det är på nytt många bedömare som spekulerar i det som varit otänkbart: Att det republikanska partiet kan riskera att spricka.
Nu är siktet inställt på en viktig valdag: Den 15 mars. Då röstar fyra stora delstater: Florida, Illinois, Ohio och North Carolina. Vad gäller antalet delegater som står på spel, är detta den mest omfattande valomgången, näst supertisdagen den 1 mars.
Ser dystert ut
Partietablissemangets kampanj ska då ha hållit på två veckor och resultatet skulle enligt planerna vara att Trumps valresultat sjunker.
Men det ser dystert ut för etablissemangets kandidat Marco Rubio i sin egen hemstat. Det är Trump som leder och en förlust i Florida för Rubio kan rasera partielitens planer.
Mätningen är dock en vecka gammal och sedan dess har kampanjen mot Trump inletts i Florida med en rad tv-annonser.
Partielitens argument mot Trump är att han inte kan vinna ett presidentval åt partiet, även om han vinner partiets interna val. Hans provocerande sätt skulle skrämma bort stora väljargrupper, fruktar det republikanska etablissemanget.
Republikansk förvirring
Om Rubio inte vinner sin egen delstat skulle detta dock vara ett ännu starkare bevis på att etablissemangets kandidat också har mycket små chanser att vinna.
Det är alltså en tid av mycket stor förvirring i det republikanska partiet. Trump anklagas för att ha kidnappat partiet. Utvecklingen har glidit partiledningen ur händerna.
Vad som föresvävar partieliten är att man ska nå ett stadium som rent av skulle kunna kallas kaos: Att ingen kandidat får en egen majoritet i valen av delegaterna till partikonventet, som i juli ska utse partiets presidentkandidat.
”Öppet” konvent
Taktiken är att uppmana partiets medlemmar att rösta på någon av de tre kvarvarande kandidater – Cruz, Rubio och Ohio-guvernören John Kasich – som kämpar mot Trump.
På det sättet skulle man förhindra att Trump når det antal delegater som behövs för en seger på konventet.
Det skulle betyda ett ”öppet” konvent, där alltså kompromisser och intriger bakom kulisserna skulle avgöra vem som blir kandidat – och enligt etablissemangets planer skulle det då inte bli Trump. Men ett sådant resultat skulle kunna spränga partiet om Trump-sidan gör uppror.
Sanders vann bland vita
På den andra sidan – den demokratiska – kan nattens val på ett sätt kallas framgång för Bernie Sanders, som ju kallar sig demokratisk socialist. Han vann två av tre delstater, men bedömare pekar nu på svagheten i hans vinst.
Det var ännu en gång i delstater med en klar vit majoritet om han vann. Det anses fortfarande av de flesta valanalytiker vara en förutsättning att en demokratisk presidentkandidat också vinner icke-vita väljare, vilket Clinton gör.
Trots Sanders framgångar ska Clinton ha ökat avståndet i antalet delegater till partikonventet i juli då presidentkandidaten väljs. Det var hennes seger i Louisiana som gav henne den fördelen. Det var den folkrikaste staten i lördagens val – med en stor svart väljarkår.
Clinton har nu – enligt The Green Papers – 1.127 delegatröster av erforderliga 2.382, inklusive superdelegater (se fakta ruta nedan).
Superdelegater
Demokraterna har cirka 712 så kallade superdelegater (siffrorna varierar). De är inte valda i nomineringsvalen utan har sin rösträtt på partikonventet, där partiets presidentkandidat utses, i kraft av sin ställning inom partiet (till exempel som guvernör, kongressledamot eller ordförande i ett delstatsparti).
Cirka 450 av dem har redan förklarat att de tänker rösta på Hillary Clinton. De kan dock ändra sig när det vill.
Bernie Sanders har bara fått stöd hittills av ett 20-tal superdelegater. Sanders-sidan kritiserar systemet våldsamt.
Systemet tillkom 1984. Partieliten ville skaffa sig en större kontroll över vem som utsågs till presidentkandidat.