Många tvekar och vill helt enkelt veta vilka eventuella sjukdomar man kan drabbas av i framtiden.
– Vissa läkare har kritiserat oss och berättar att dom har patienter som är oroliga för att få tråkiga besked om ärftliga sjukdomar, berättar Riina Sikkut som är hälsovårdsminister i Estland.
Frivilliga tester
Men testerna är frivilliga och dom som inte vill behöver inte delta i projektet som leds av Lili Milani som doktorerat i molekylärmedicin vid Uppsala universitetet.
– Vi ger inte information till folk om att nu kanske du får den här cancern, kanske, kanske inte. Det viktiga är att informationen vi ger till individerna är välstrukturerad. Dom får samtidigt rådgivning vad det här betyder. Vad dom måste göra för att minska sin risk att få sjukdomar.
– Jag är inte rädd. Det är ändå bättre om du har vetskap om sjukdomar som du kan förebygga, säger Liili Aasma efter det att hon lämnat sitt blodprov vid laboratoriet vid universitetet i Tartu.
700 000 genvarianter kartläggs
Med hjälp av DNA-testerna kan man kartlägga 700 000 genvarianter som är kopplade till någon sjukdom. Man får också information om hur kroppen bryter ner läkemedel.
– Även för vanliga sjukdomar har generna en stor betydelse. De som har väldigt många riskvarianter i sina gener har betydligt större risk att bli sjuka i tex hjärt- och kärlsjukdomar, typ2 diabetes eller bröstcancer, berättar Lili Milani.
Intresset för gentesterna har varit rekordstort. Målsättningen är att en tredjedel av esterna skall ha genomgått ett DNA test inom de närmaste fyra åren. Testerna kostar motsvarande 500 kronor per person. Pengar som regeringen tror att man kommer att få tillbaka.
– Vi hoppas att vi kan förebygga sjukdomar och rådgör människor för att de ska förändra sitt beteende så att vi på ett längre perspektiv skall göra besparingar och tjäna på detta, menar den estniska hälsovårdsministern Riina Sikkut som också själv har genomgått ett DNA-test och hon intygar att hon inte är rädd utan väntar med intresse på resultatet.
Myndigheterna lovar att det inte finns någon risk att genbanken kommer att hamna i fel händer. Alla tester registreras bara som en nummerkombination. DNA-testerna fryses ner till närmare minus 200 grader för att de skall bevaras och också kunna användas i framtida genforskning.
