Nästa år ska bygget av 600 nedgrävda försvarsbunkrar längs den estniska gränsen mot Ryssland påbörjas till en kostnad av nästan 700 miljoner kronor. Beslutet om att skapa en ny baltisk försvarslinje tillsammans med Lettland och Litauen fattades i februari. De nya försvarsanläggningarna kommer byggas från Finska viken i norr till Suwalki-korridoren i söder.

– Varje steg vi tar, varje ny förmåga vi skaffar är också ett budskap av avskräckning, säger Hanno Pevkur till SVT Nyheter.

Höjer försvarsanslagen kraftigt

Även stridsvagnshinder och taggtråd kommer ingå i försvarslinjen, men kommer i fredstid inte vara utplacerade utan kommer förvaras i närheten av gränsen. Estland har höjt försvarsanslagen kraftigt och regeringen vill att landet under de kommande årtiondena ska satsa årligen minst 3 procent av bruttonationalprodukten på försvaret.

– Vi tror att detta är en verklig risk. Vi tittar noga på besluten som Ryssland fattar. Till exempel vill de skapa nya armédivisioner i vår närhet. Om inte detta är ett hot, vad är då ett hot? säger Hanno Pevkur.

Gränskontrollerande staket

Det långa gränsstaketet som byggts senaste åren är däremot inte en försvarsinstallation. Det är byggt för att Estland ska få bättre kontroll över vem som försöker ta sig in i landet. Vakterna som övervakar gränsen har inga militära uppgifter.

– Våra iakttagelser om vad händer på ryska sidan skickar vi omedelbart vidare till andra myndigheter. Det är vår del i försvaret av Estland, säger Paavo Mikson som är chef på gränsstationen i Luhamaa i sydöstra Estland.