Enligt Estlands chefsåklagare Andres Parmas är den enda möjligheten att fälla någon för penningtvättsbrott i Estland att bevisa att pengarna har kriminellt ursprung. En stor del av pengarna som slussades genom Swedbank har kommit från Ryssland men åklagarkontoret har inte kunnat utreda dem som skickat pengarna.
– Det enda sättet att verifiera eller motbevisa de tvivel som har uppstått skulle vara att samarbeta internationellt med Ryssland, men detta är inte längre möjligt efter invasionen av Ukraina, skriver Andres Parmas i ett pressmeddelande.
Däremot har utredningen visat att Swedbank vid flera tillfällen under den granskade perioden 2011 till 2016 brutit mot internationella antipenningtvättsregler, uppger åklagarkontoret. Det är dock inte ett lagbrott enligt estnisk lagstiftning. Utredningen inleddes efter att den estniska finansinspektionen i november 2019 överlämnade en del av sin utredning till landets åklagarmyndighet.
– Med beskedet från åklagaren i Estland kan vi lägga ännu en utredning kring historiska tillkortakommanden bakom oss, säger Tomas Hedberg, vice vd i Swedbank, i ett pressmeddelande.
Flera utredningar och miljardböter
I februari 2019 avslöjade SVT att Swedbank kan ha använts för omfattande och systematisk penningtvätt, varefter Ekobrottsmyndigheten inledde en förundersökning mot Swedbank. Minst 40 miljarder kronor hade slussats mellan konton i Swedbank och Danske Bank i Baltikum.
I samband med Swedbanks bolagsstämma 2019 avgick Birgitte Bonnesen som vd efter att flera storägare meddelat att man inte ville bevilja henne ansvarsfrihet. Bonnessen åtalades för grovt svindleri 2022, men friades i tingsrätten.
Efter att ha undersökt Swedbank AB:s styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i dotterbolaget i Baltikum och i dess svenska verksamhet gav Finansinspektionen Swedbank en varning. Företaget tvingades också betala fyra miljarder kronor i sanktionsavgift, för allvarliga brister i arbetet med att motverka penningtvättsrisker.