Det var under invasionens tredje dag som Ukraina gick ut på Twitter och bad om ekonomiskt bistånd – både i traditionell valuta och i kryptovaluta. På en vecka fick landet in kryptodonationer till värde av 50 miljoner dollar. Man planerar nu att ge ut digitala konstverk i form av NFT:er för att ytterligare samla in pengar till sitt försvar.

Att fler vänder sig till kryptosystemen i kristider kan enligt Gunnar Harrius, ekonomijournalist som driver podden ”Dom kallar oss krypto”,  bero på att valutan inte är bunden till en bank eller nationsgränser.

– Det är ett sätt att ta med dig värde över landsgränser, du kan ta ut det i princip var som helst där du har tillgång till uppkoppling till internet, säger Gunnar Harrius.

Ett sätt att undvika sanktioner?

Samtidigt som systemet kan innebära fördelar för ukrainare som befinner sig på flykt finns en oro att det ska utnyttjas av Ryssland för att kringgå ekonomiska sanktioner. Ett scenario som Gunnar Harrius inte anser särskilt troligt.

– De här blockkedjorna skulle rimligtvis inte klara den oerhörda mängd pengar som skulle strömma in i de här systemen för att kunna klara att hantera ett lands ekonomiska export- och importpolitik, säger han.

Dessutom menar han att kryptovalutor är mer spårbara än vad många tror. För att köpa och sälja exempelvis bitcoin behöver användaren koppla till ett vanligt bankkort.

– Bitcoin är extremt spårbart. Alla transaktioner är offentliga och myndigheter har blivit väldigt bra på att spåra eventuellt illegala transaktioner. Det är inte anonymt – i den fasen fungerar sanktioner som vanligt.

Relativ uppgång

Trots en ökad användning av kryptovalutor i Ryssland och Ukraina i samband med kriget är det fortfarande en relativt liten del av ländernas befolkning som använder sig av digitala valutor.

– Det är inte så att varenda ryss eller ukrainare har gått och köpt krypto nu, men det är betydligt mer än för några månader sen och betydligt mer än vad det var för ett år sedan.