Tiotusentals polacker har vid flera tillfällen de senaste veckorna demonstrerat mot den nya nationalkonservativa regeringens politik. Protesterna riktar sig mot det man anser vara inskränkningar i demokratin, bland annat en ny lag som styr beslutsgången i konstitutionsdomstolen. Kritikerna befarar att det ska leda till att domstolens oberoende hotas.

Propaganda eller journalistik

Den senaste tiden har protesterna gällt mediernas oberoende och frihet, närmare bestämt den nya medielagen som ger regeringen ett direkt inflytande över public service-tv och -radio. Lagen innebär att finansministern både ska utse och även kunna sparka chefer på de statliga radio- och tv-företagen. Dessutom ska de berörda medierna få i uppdrag att stärka publikens ”patriotiska hållning”.

– Vi har gett röst åt alla politiska åsikter från vänster till höger. Men nu kommer bara en sanning att höras. Det handlar alltså inte om journalistik utan om propaganda, sa en kritisk Kamil Dabrowa, redaktionschef på public service-radion Polskie Radio, i ett inslag i Rapport.

Regeringen försvarar lagen med att man måste göra upp med den politik som var rådande under den förra regeringens åtta år vid makten. Då var det ett bestämt politiskt upplägg som gällde med ”mångkulturalism. mångetnicitet, genusteori och liknande” menar utrikesminister Witold Waszczykowski.

Proteströrelsen, som kallar sig Kommittén för demokratins försvar (KOD), använder sig främst av sociala medier för bland annat information, diskussion och uppmaningar till demonstrationer. KOD:s sida på Facebook har gillats av närmare 120.000 personer.

Ett polariserat land

– Det är väldigt polariserat just nu i Polen. Många demonstrerar mot regeringen men det förekommer också en hel del demonstrationer för regeringen, säger Gabriel Stille, svensk journalist och lärare, som befinner sig i Warszawa där han undervisar i svenska.

Under lördagen demonstrerar motståndarna mot den nya medielagen i ett tjugotal städer i Polen, bland annat framför tv-huset i Warszawa.

När partiet Lag och rättvisa (PiS) bildade regering efter valet i höstas var det många som tog det med ro. Man tröstade sig med att Polen ändå var ett ganska stabilt land där ekonomin blomstrat. På tio år har Polens ekonomi vuxit med nästan 50 procent.

– Det här är inte Ungern var det många som tänkte. Men sedan kom förändringarna väldigt fort, mycket fortare än någon väntat sig, säger Gabriel Stille.  

Skatter och barnbidrag

Många röstade på PiS för dess ekonomiska och sociala program. Partiet vill bland annat sänka pensionsåldern, höja barnbidragen, sänka skatten för låginkomsttagare, höja minimilönen och beskatta utländska företag hårdare. Men i dagarna är det de snabba lagändringarna i mediepolitiken som är i fokus, berättar Gabriel Stille.

PiS-väljarna finns framför allt bland dem som inte fått någon större del i den starka ekonomiska utvecklingen. Till det kommer en allmän trötthet med den förra regeringen under ledning av mittenhögerpartiet PO (Medborgarplattformen) som efter åtta år vid makten ansågs ha blivit arrogant och av många sågs som ett parti främst för de lyckade och framgångsrika. 

– Dessutom såg det före valet ut som PiS skulle placera samförståndsinriktade politiker i regeringen, inte de betydligt mera hårdföra som vi nu ser där, säger Gabriel Stille.

Självcensur

Ännu en medialag är under utarbetande som gör det möjligt att avskeda redaktörer och journalister som arbetar inom de statliga radio- och tv-bolagen. Den nya ledningen, som ska tillsättas av regeringen, kan sedan handplocka deras ersättare.

– Man ska komma ihåg att pressfriheten varit mycket stor i Polen men den nya lagen riskerar att leda till självcensur, i alla fall bland dem som hoppas på att få behålla jobbet även i fortsättningen.

Gabriel Stille berättar att det samtidigt finns en stämning bland journalisterna att vilja ”tåga ut med flaggan i topp”. Så till exempel har Polskie Radio som protest spelat nationalsången ”Än är Polen ej förlorat” varannan timme varvad med Europahymnen ”Till glädjen” varannan timme.