EU-kommissionen har hållit på i flera veckor för att förbereda sig för att kunna ta emot ukrainska flyktingar, om läget eskalerar ytterligare. Men Ylva Johansson, som är ansvarig för EU:s migrationspolitik, vill inte berätta hur scenarierna ser ut i detalj.
– Putin är så oförutsägbar, så det är otroligt svårt att veta. Jag avhåller mig från att kommunicera siffror, säger hon till TT i en intervju som gjordes på onsdagseftermiddagen.
– Det kommer säkert att bli många människor som kommer. Vi står redo att hantera den frågan.
Polen förbereder
I veckan besökte Ylva Johansson Polen för att på plats se hur landet förbereder sig för att ta emot människor på flykt. Redan i dag bor över 1 miljon ukrainare i Polen.
– Det är troligt att många kommer till Polen, dels för att det är ett grannland, men också för att många kan tänkas söka sig till länder där man har vänner och släktingar, säger Ylva Johansson.
– Vi har kontakt med de länder som har en stor ukrainsk diaspora, så att de också ska vara beredda på att det kan komma många.
Förutom Polen och andra grannländer handlar det om Italien, Tjeckien och Portugal, där det bor många ukrainare i förhållande till landets storlek.
Inte Sverige
I länder som annars tagit emot många flyktingar – som Frankrike, Tyskland, Belgien och Sverige – är ukrainarna färre.
– Det är väl inte så troligt att Sverige kommer att vara det land som kommer att ta emot flest ukrainare, säger Johansson.
Men allra troligast är ändå att många ukrainare kommer att bli internflyktingar i sitt eget land, att de måste flytta från en region till en annan.
– Den stora utmaningen kommer att vara att stödja Ukraina, säger Johansson.
Ukraina har 44 miljoner invånare och runt 1,5 miljoner bedöms fortfarande vara internflyktingar efter Rysslands annektering av Krim 2014.
Få av de ukrainare som kom till EU 2014 sökte asyl, enligt Ylva Johansson, i stället stannade de för att de fick arbetstillstånd. För ukrainare behövs inget visum och det är därför ganska lätt för dem att ta sig till ett EU-land.
Solidaritet prövas igen?
Efter flyktingkrisen 2015 prövades solidariteten mellan EU-länderna när asylsökande från kriget i Syrien skulle tas emot. Migrationspolitiken är ett område där skiljelinjerna är som störst i EU.
Men Ylva Johansson är mer hoppfull om dagens läge.
– Jag känner att det finns en imponerande enighet i EU när det gäller attityden mot Putin och stödet för Ukraina, säger hon och tror att det kommer att avspegla sig när det gäller att ta emot ukrainare.
Hon betonar att det är en väldigt skrämmande situation, och att den stora faran är vad som händer i Ukraina.
– Den stora utmaningen är inte vad som händer i EU om det kommer många ukrainare som flyr hit, den stora oron är vad som händer i Ukraina. Vad kommer Putin att göra? Det är den stora oron, säger Ylva Johansson.