Europa måste sluta sig samman militärt för att kunna förbli trovärdig på den globala scenen. Det anser Christian Leffler, en av de högst uppsatta svenskarna inom EU-kommission i Bryssel. Som biträdande generaldirektör för EU:s utrikestjänst ligger hans omvärldsanalyser till grund för EU:s beslut att snabbt öka försvarsförmågan.
– Det är tre händelser som ligger till grund för den slutsatsen. Rysslands annektering av Krim. Det var vårt uppvaknande. Det har gett oss en konflikt på tröskeln till Europa och kan hota vår energiförsörjning. Ryssland har dessutom visat oss att vår mjuka diplomati inte fungerar längre.
– Det andra är att Donald Trump valdes till president och han tror inte på multilaterala avtal. Vi har alltid betraktat USA som en instinktiv partner, det kan vi inte längre.
– Det tredje är att Kina åter visar stormaktsambitioner.
Ett allt mer instabilt Mellanöstern där Europa kan ha nya flyktingströmmar att vänta, om till exempel Libyen skulle kollapsa, hör också till analysen.
Britterna har bromsat samarbete
Storbritannien har varit det land som hållit emot och blockerat gemensamma försvarspolitiska initiativ inom EU. Men med Brexit så har den skeptiska rösten försvunnit. Danmark och Malta står utanför, av neutralitetsskäl.
Men förra året gick Sverige med i Pesco, det så kallade permanenta, strukturerade försvarssamarbetet . Inom ramen för Pesco har 25 EU-länder, däribland Sverige, skrivit under gemensamma åtaganden på försvarsområdet. En av dem är att regelbundet höja sina nationella försvarsanslag för att kunna leva upp till gemensamma åtaganden.
Tyskland och Frankrike driver på
Den 11e april beslöt regeringen att säga ja till ett Pescoprojekt, att delta i stridsgrupper under tyskt befäl. Totalt driver Pesco ett 30-tal gemensamma projekt.
Tyskland och Frankrike driver på militariseringen av EU. I ett uppmärksammat linjetal i EU-parlamentet i november sa Tysklands förbundskansler Angela Merkel att hon vill se en EU-armé. Och Frankrikes president Emanuel Macron vill stärka den solidaritetsklausul alla EU-länder undertecknat, att komma till ett medlemslands undsättning om de blir attackerade. Han vill göra den skrivningen ännu starkare, med Natos formuleringar som förebild.
Befarar att EU ska bygga mördarrobotar
Och det finns flera byggstenar i EU:s försvarspolitiska bygge. EU-parlamentet gav nyligen klartecken till EDF, den europeiska försvarsfonden. 2019-2020 får den en en budget på 500 miljoner euro. Försvarsindustrier ska kunna söka pengar från den för att utveckla gemensamma försvarsprojekt. Det kommer handla om att utveckla förarlösa militära fordon, beväpnade drönare. Fredsrörelsen kallar det ett embryo till gemensam försvarsbudget och har varnat att detta sker utan offentlig insyn och kan leda till en ny nivå av automatiserade vapen, så kallade mördarrobotar.
EU-kommissionens militärstab har nyligen vässats med en militär planerings-och ledningskapacitet. Sverige har nominerat general Karl Engelbrektsson , nuvarande arméchef, att leda EU:s militärstab. Att Sverige nominerat en av landets främsta befälhavare ses i Bryssel som ett bevis på Sveriges engagemang.
Påståendet att Sverige är alliansfritt möts av vad som närmast kan beskrivas som munterhet.
– Sverige är ett av de tre mest aktiva länderna här inom den europeiska försvarsbyrån, upplyser Jorge Domecq, som är chef för EDF, European Defence Agency.
”Bevarar freden genom att skydda den”
Han kallar Pesco för ett ” bröllop” inom europeiskt försvar. Jorge Domecq betraktar EU:s medlemsländer som en provkarta över ineffektivt och dåligt samordnat försvarssamarbete. I klartext skulle han och andra tillskyndare av ett gemensamt försvar vilja se att man gjorde en arbetsfördelning av olika vapenslag mellan medlemsländer.
På så sätt skulle medlemsländernas försvarsgrenar till sjöss, på land och i luften bli mer kompatibla.
Invändningen att EU ändå började som ett fredsprojekt besvarar han så här:
– Bästa sättet att bevara freden är att skydda den.
Alliansfrihet inte längre relevant
Och försvarsanalytikern Sven Biscop på tankesmedjan Edgmont i Bryssel går rakt på sak.
– Vi lever i en allt osäkrare omvärld. Om Sverige vill vara säker på att få hjälp om ni skulle bli attackerade, så måste ni ingå det gemensamma europeiska försvaret. Att vara alliansfri är inte längre relevant, om jag ska vara ärlig.
Men frågan delar svenska riksdagen. Till exempel Vänsterpartiet, miljöpartiet och Sverigedemokraterna är emot den överstatliga militära samordningen medan liberaler och moderater stödjer det.
Socialdemokraterna är splittrade, försvarsminister Peter Hultqvist (S) är inte känd för att vara en varm tillskyndare av EU:s fördjupade försvarssamarbete men under hans år har Sverige ändå tagit avgörande steg och deltar fullt ut i EU:s militarisering. En utveckling det varit förvånansvärt lite debatt om.