Nu när britterna i Europas västligaste land lämnar EU så blickar EU istället österut.
EU har inte något val. Det anser de som driver på att EU ska utvidgas med de nya medlemsländerna Makedonien, Albanien, Serbien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo och Montenegro. Utvidgningen av västra Balkan är ett av de viktigaste stegen till en fullständig europeisk union, skriver liberalernas gruppledare i EU-parlamentet Guy Verhofstadt i dagens SvD.
”Varken EU eller länderna på Balkan har något val. Skulle västra Balkan lämnas utanför EU hotas hela stabiliteten i hela Europa”, skriver Verhofstadt och partikamraten Jesenko Selimovic (L).
Ekonomisk tillväxt
Balkanländerna är en region med ekonomisk tillväxt, i några länder växande stöd för islam och där Ryssland och Kina ökar sin närvaro. Det är också en region plågad av olösta konflikter som EU tar sig an. Därför väntar hårda krav för de Balkanländer som i många år förberett sig för att få börja förhandla.
EU kräver oberoende rättsväsende, fria medier, yttrandefrihet och att den organiserade brottsligheten rensas bort. I gengäld kan Balkanländerna vänta sig generösa utdelningar från EU-fonder som skulle kunna öka tillväxten och välståndet framförallt på landsbygden.
Det var länge sen som EU drev en utvidgning och bjöd in nya länder. Hela idén om att EU ska växa kom av sig efter det illa förberedda inträdet av bland annat Bulgarien. För fem år sedan var Kroatien det senaste landet som blev medlem. Men nu vill EU förnya sitt erbjudande om medlemskap och lägga in en högre växel när det gäller medlemsförhandlingar. Ett av skälen är att europeiskt näringsliv investerar stort i Balkan. Men lika mycket handlar det om att Balkan är en del av Europa och därför ska in i EU innan Ryssland lyckas knyta främst Serbien närmare till sig.
Många vill närma sig Ryssland
Ryssland ökar sitt inflytande på Balkan, bland annat genom att skicka korrespondenter för nyhetsbyrån Sputniks räkning – som servar ländernas nyhetsredaktioner i Serbien och Montenegro. Opinionsmätningar i Serbien visar också att långt fler serber skulle vilja närma sig Ryssland än att bli medlemmar i EU. Också Kina investerar på Balkan men anses dumpa EU:s normer och kvalitetsregler. Hit vill nu EU-kommissionen sprida europeiska värderingar.
Enligt Transperancy International ligger Balkanländerna långt under det europeiska genomsnittet när det gäller korruption. Albanien till exempel ligger på 83:e plats. Demokrati och mänskliga rättigheter är bristfälliga. Organiserad brottslighet i främst Kosovo är ett hittills olöst problem. Det säkraste sättet att få stopp på vapensmugglingen till Sverige skulle vara en utvidgning österut, hävdar bland andra Lars Adaktusson (KD), EU-parlamentariker. Det förutsätter ett fungerande polisiärt samarbete via Europol.
Medlemskap i EU ett gammalt löfte
Löftet om medlemskap i det rika EU har hägrat i många år. Makedonien, Montengero, Serbien och Albanien är redan kandidatländer och har gjort framsteg och skulle kunna bli medlemmar 2025 medan Kosovos och Bosniens inträde ligger längre bort.
För att få inleda regelrätta medlemsförhandlingar måste länderna möta de så kallade Köpenhamnskriterierna. I ett tal till EU-parlamentet på tisdagen varnade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker länderna för att de måste lösa sina gränstvister som fortfarande spökar 20 år efter kriget.
Medlemskap 2025 kan bli verklighet, lovade han, om reformtakten hålls uppe. Makedoniens förhandlingar har komplicerats av en namndispyt med Grekland över namnet Makedonien som Grekland anser hör till Grekland. Serbien accepterar fortfarande inte Kosovo.
”EU kristen sammanslutning”
Och det finns kritiska röster mot utvidgningen. Österrikes försvarsminister Hans Peter Doskozil varnade förra året för att Turkiet och Saudiarabien ökar sitt religiösa inflytande på Balkan.
EPP, den konservativa gruppen I EU-parlamentet hävdar att EU ska vara en sammanslutning av ”kristna länder”, som hålls samman av gemensamma ideal om ansvar, solidaritet och frihet.
En utredning i brittiska överhuset pekar på att flera länder haft demokratiska bakslag på senare tid med ökat statlig styrning av oberoende nationella institutioner.
Men EU-kommissionen anser sig ha starka argument för varför det är bättre att införliva Balkanländerna och stötta arbetet för demokrati, fred och välstånd hellre än att låta dem stå utanför. Men frågan är om EU:s medborgare är av samma åsikt? Vid den förra utvidgningen österut så bidrog den stora arbetskraftsmigrationen från bland annat Polen till Storbritannien till att piska upp en EU-kritisk opinion som ledde till Brexit.
Förhandlingar väntar på grönt ljus
I maj ska EU:s ledare ge grönt ljus för den återupplivade förhandlingarna med Balkanländerna. Europas politiker kommer få vara beredda på kritiska folkopinioner som vill ha garantier att EUs medlemsstater inte ska behöva se ett Grekland i repris, det vill säga rädda krisande statsfinanser, eller importera den organiserade brottsligheten från öst.