På måndag väntas EU:s utrikesministrar skriva under ett förslag som ger EU-kommissionen nio månader på sig att identifiera infrastrukturprojekt “med stor genomslagskraft” längs en tänkt handelsväg genom Östeuropa och vidare till Centralasien. Det skriver nyhetssajten Politico som har tagit del av förslaget.
Förslaget är ett slags svar på Kinas infrastruktursatsningar One Belt One Road, med förkortningen BRI, och ibland kallad Den nya Sidenvägen. När ledarna för länderna i G7 träffades i förra månaden beslutade de också att samarbeta kring infrastrukturuppbyggnad som beskrevs som en motvikt till Kinas inflytande längs världens handelsvägar.
Regeringar i väst verkar alltså nu vilja komma ikapp Kina när det gäller infrastruktursatsningar i mindre utvecklade ekonomier.
Slutar i Ryssland och Kazakstan
Exakt hur handelsvägen genom Europa ska gå är inte tydligt. Diskussionen om en europeisk Sidenväg har förts i flera år. I ett förslag från tankesmedjan Vienna Institute for International Economic Studies från 2018 har den en nordlig och en sydlig sträckning, som slutar i Ryssland och Kazakstan.
Förutom att hitta passande satsningar är en viktig del av förslaget till Kommissionen uppdraget att hitta ett slagfärdigt namn och en bra logotyp för projektet.
Anklagas för skuldfällediplomati
Den historiska Sidenvägen gick från Kina genom Centralasien till Europa under medeltiden. Sedan 2013 har Kina drivit stora infrastrukturprojekt längs både land- och vattenvägarna till Europa, och resten av världen.
Satsningarna finansieras genom både lån och direktinvesteringar i de länder som ansluter sig till projekten, genom mer eller mindre transparenta avtal. I några få fall har projekt slutat i att länder tvingats ge delar av infrastrukturen till sina kinesiska partners, efter misslyckanden att fullfölja avtalen, och Kina har anklagats för så kallad skuldfällediplomati. Några exempel på det är hamnbyggen i Sri Lanka och Grekland.
