Det är första gången sedan februari som de 27 medlemsländernas stats- och regeringschefer träffas fysiskt för att diskutera.

Det de diskuterar är ett förslag om en långtidsbudget för åren 2021 till 2027 på 1 074 miljarder euro, kombinerat med ett särskilt stöd för coronadrabbade länder och verksamheter på ytterligare 750 miljarder.

Lån eller bidrag

Stats- och regeringscheferna diskuterar om stödet till återhämtning ska vara i form av lån eller bidrag, vem som ska få stöd, hur stort stödet ska vara och hur länge det ska betalas ut.

– Det är svåra frågor. Vi står långt ifrån varandra, säger statssekreterare Paula Carvalho Olovsson till Aktuellt efter sju timmars förhandlingar på fredagen.

Liten grupp med Sverige

Sverige tillhör de mest negativa till förslaget. Löfven har slagit sig ihop med Danmark, Österrike och Nederländerna med krav om att skära i budgeten och göra coronastödet till lån, snarare än bidrag. 

Sverige har krävt att stödet ska ge som lån inte som bidrag. Hur går det på den fronten?

– Det är fortsatt viktigt för oss. Det är en knäckfrågorna som jag väntar att de kommer att fortsätta diskutera en bit in på kvällen och kanske natten, säger statssekreterare Paula Carvalho Olovsson och fortsätter:

– Det är väldigt många som tycker att det ska finnas bidrag också så det är svårt.

Nya förslag under middagen

Den svenska EU-avgiften skulle öka med omkring tio miljarder kronor om året, om det kompromissbud som nu ligger på bordet skulle gå igenom.

Under middagen cirkulerade nya förslag, dels om hur coronastödet ska fördelas mellan länderna, dels om hur medlemsländerna ska få insyn och möjlighet att påverka hur pengarna ska användas. Det sistnämnda är ett krav som Nederländerna har drivit hårt.

Diskussionerna avbröts senare och återupptas på lördag kl 11, twittrade Barend Leyts, presstalesperson för Europeiska rådets ordförande Charles Michel.